Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldspärrning - Guldsteklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Guldsteklar—Gulhämplingsläktet
118
danska och norska mynt —
guldmynt och skiljemynt — lagligt
betalningsmedel i Sverige och
kunde ej utestängas genom
importförbud. Först när, april 1917,
danska och norska
centralbanks-ledningarna utfäst sig att mera
strängt än dittills upprätthålla
där gällande exportförbud å mynt,
blev det möjligt att göra den
svenska G. fullt effektiv. Denna
möjlighet blev dock icke
vederbörligen utnyttjad, utan Riksbanken
fortsatte att frivilligt köpa guld,
som kom att tjäna som underlag
för utsträckt sedelutgivning.
Penningvärdet försämrades delvis till
följd härav, och det dröjde ej
längre än till mars 1919,
förrän den svenska kronan
försämrats så i värde, att guldpariteten
åter uppnåddes. Under slutet av
1919, hela 1920, 1921, större
delen av 1922 samt under senare
delen av 1923 har kronan t. o. m.
varit ”undervärdig” (se
Guld-paritet). Den svenska G.
förfelade sålunda sitt syfte att
hindra den svenska
penningenheten att följa guldets värdefall
(jfr Guldvärde); dess
egentliga praktiska betydelse var att,
så länge som kronan var
”över-värdig”, Riksbanken kunde
inköpa guld till något billigare
pris i kronor räknat än som eljest
varit möjligt. Se vid.
Penningväsen, Skandinaviska myntkonventionen och Riksbanken.
Guldsteklar, Chrysi’didae, en
fam. metalliskt blå-, grön- 1.
gulglänsande S t e k 1 a r med
knäböjda antenner och ovala
ögon. Bakkroppen böjes in under
den övriga kroppen, då G. oroas.
Honan bär äggläggningsrör. G.
leva som snyltgäster hos
gadd-steklar (getingar, bin m. fl.).
En del arter av släktet Ohry’sis
äro de största och allmännaste.
Längd 6—9 mm.
Guldtryck, se Bokbinderi
sp. 200 ff.
Guldtäckning innebär, att i
länder med guldmyntfot (se d. o.)
centralbankens utelöpande sedlar
till viss del 1. med visst belopp
skola vara ”täckta” av i bankens
förvar befintlig guldkassa. Se
Sedelbank och
Sedelutgivning.
Guldvingef järilar, se L y c
ae-n i d a e.
Guldvärde, guldets värde i
förhållande till värdet av
(priserna på) varor och tjänster i
allmänhet (jfr Värde). Om
flertalet, i guld uttryckta priser
stiga, säger man, att G. sjunker;
om de falla, att G. stiger.
Förändringarna av G. på
världsmarknaden mätas bäst av
varuprisernas förändringar i För. Stat., där
guldmarknaden under de senaste
åren varit jämförelsevis fri. Se
Penningväsen.
Guldväxelpolitik, se
Guld-myntfot.
Guldålder, se
Världsåldrar.
Gulegång, G u 1 e s äc k, se
Foster ut v e c k 1 i n g sp. 409.
Gulholts, se G u 11 r ä.
Gulhämplingsläktet, Serinus.
ett släkte Finkfåglar med
kort, tjock näbb, kluven stjärt
och mer 1. mindre gul
fjäderdräkt. Europa, Central-Asien,
Afrika. Gulhämplingen,
Serinus serinus, har några
gånger anträffats i Sverige. — Vilda
kanariefågeln, Serinus
serinus cana’ria, är gröngul med
svarta streck och askgrå
fjäderkanter på ryggen. Längd 12—13
cm. Den förekommer på
Kanarieöarna och är stamformen för de
tama, mera rent guldgula 1. gula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
