Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldsmedskonst - Guldspärrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Guldspärrning
116
Svenskt 1700-talssilver. Fr. v. Soppterrin av Carl Fahlborg, Uppsala, 1768. Rokoko.
(Nord, mus.) — Kaffekanna av P. Eneroth, Sthlm, 1771. Rokoko. — Ljusstake av
J, Ström(l). Sthlm 1792. Gustaviansk stil.
kannorna med rikt reliefornerade
lock och kulfötter (jfr ill. till
Dryckeskärl sp. 541). Den
konstnärligt främste guldsmeden
var Henning Petri i Nyköping.
— Under rokokon bli formerna
smäckrare, och de svängda
linjerna förhärska. Kaffe, te och
choklad bli nu vanliga drycker, vilket
leder till skapande av de ännu
gängse kannformerna. Även en
rik småkonst blomstrar och tar
sig uttryck i dosor, berlocker
o. s. v. Uren förses ofta med
konstnärligt bearbetade boetter.
— I Sverige stod G. fortfarande
mycket högt. Till de främsta
utövarna av yrket hörde
stock-holmsguldsmederna Kelson och
Zethelius. 1757 påbjöds
tre-kro-norsstämpeln som kontroll på
svenskt guld och silver (se K o n
-trollstämpling). — Under
nyklassicismen och empiren
förändrades den allmänna
stilkaraktären på samma sätt som inom
övriga konstarter. Under empiren
började man åter eftersträva en
rikare färgverkan,
prydnadsföremålen besattes ofta med en mängd
stenar och pärlor. — Under
1800-t. försämrades den
konstnärliga kvaliteten mer och mer.
Efter senaste sekelskiftet har
emellertid en uppryckning gjort
sig gällande, delvis stimulerad
genom den stora efterfrågan på
tävlingspriser. Denna
förnyelsesträvan, som sökt en ren,
ändamålsenlig form, har särskilt
knutits till det handhamrade silvret.
En föregångsman på detta
område är dansken Georg Jenssen.
I Sverige företrädes samma
strävan främst av Jacob Ängman.
Guldspärrning, upphävande av
den vid guldmyntfot (se d. o.)
envar tillkommande rätten att få
främmande guldmynt 1.
metalliskt guld inväxlat mot (1.
utmyntat till) i landet gällande
lagligt betalningsmedel
(guldmynt och sedlar). G. gör det
möjligt att höja penningens värde
över guldets värde (resp, hindra
penningvärdet att sjunka, när
guldets värde sjunker). — G.
infördes i de skandinaviska
länderna under år 1916. Början gjordes
i Sverige, där Riksbanken (fr. o.
m. 8 febr.) befriades från sin
skyldighet att köpa guld till
fastställt pris, och myntverket (fr. o.
m. 28 apr., efter avtal med
Danmark och Norge) fritogs från att
mottaga guld för utmyntning.
Emellertid voro enl.
Skandinaviska myntkonventionen (se d. o.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
