Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav - 1. Gustav l. Gustavs, socken i Kopparb. l. - 2. Socken i Malmöh. l. - Gustav, Gustaf, svenska konungar - 1. Gustav I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Gustav
134
Västerås stift. 2,555 inv. — 2.
Socken i Malmöh. L, pastorat i
Lunds stift. 2,010 inv.
Gustav, Gustaf, svenska
konungar. 1. G. I (G. Eriksson
Vasa), f. 12 maj 1496 1. 3 maj
1497, d. 29 sept. 1560, son till Erik
Johansson (se V a s a) och Cecilia
Månsdotter av Ekasläkten. G.
torde särskilt på grund av sin
släktskap med Stureätten tidigt
ha spelat en ledande roll inom
det nationella partiet. Han
förde huvudbaneret i
skärmyts-lingen vid Brännkyrka 1518 och
var bland de svenskar, som av
Kristian II fördes som gisslan till
Danmark. Efter fångenskap på
Kalö slott rymde G. till Lübeck,
där han knöt förbindelser, och
hjälptes över till Sverige.
Stockholms blodbad drev honom att
uppväcka resning mot det danska
väldet. Han begav sig uppåt
Dalarna på den minnesrika och
äventyrliga vandring, om vilken en av
verklighet och fantasi
sammanvävd tradition fortlever. Efter
flera missräkningar fick han
eftersträvat understöd och
korades jan. 1521 av ombud för alla
socknar i öster- och
Väster-Dalarna till Sveriges rikes hövitsman.
Upprorsrörelser på andra håll
sammansmälte med folkrörelsen i
Dalarna under G: s ledning, som
efter framgångsrika strider vid
Brunbäcks färja, Västerås och
Läby vad ledde till Stockholms
belägring. G., som aug. 1521 valts
till riksföreståndare, fick
understöd från Lübeck, vars
handelsintressen krävde Kristian II :s
avlägsnande, och framtvang
Stockholms öppnande juni 1523. Kort
förut (6 juni) hade han på en
riksdag i Strängnäs valts till konung,
sannolikt ett motdrag mot den
nye danske konungen Fredrik I:s
planer på att hävda sina anspråk
Gustav I. Målning av Jakob Binck.
(Uppsala univ.)
på Sveriges krona. Det nationella
befrielseverket, formellt avslutat
genom Malmö recess 1524,
varigenom unionen med Danmark
erkändes vara upplöst, åtföljdes av
en betungande uppgörelse med
lübeckarna, som erhöllo
handels-privilegier, vilka praktiskt taget
gåvo dem monopol på den svenska
utrikeshandeln. Betalningen av
den till % mill. kr. fixerade
skulden vållade tvister, lübska
be-slagsåtgärder och svenska
repressalier, som ledde till brytning
1533 (se Grevefejden).
Stridens gynnsamma utgång
medförde en ekonomisk frigörelse
från Lübeck, vilken
kompletterade det nationella
befrielseverket. — Parallellt härmed
genomfördes en kyrklig omdaning,
som ledde till upprättande av en
protestantisk nationalkyrka. G:s
motiv härvid voro främst
politiska: kyrkans rikedomar skulle
användas till rikets gemensamma
behov, och kyrkan, som blivit en
”stat i staten”, skulle få sitt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
