Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav, Gustaf, svenska konungar - 1. Gustav I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Gustav
136
Fr. v. Gustav I. Förgylld trärelief av Willem Boy. (Gripsholm.) — Gustav I:s grav
i Uppsala domkyrka. Av Willem Boy. — Gustav II Adolf. Målning av J. H. Elbfas.
(Hölö kyrka.)
den nationella statens fulla
maktutövning hindersamma inflytande
brutet. Med hjälp av Laurentius
Andreae och Olaus Petri
genomfördes trots starkt motstånd (se
Dalupproren) den nya
kyrkopolitiken. Besluten på
”reformationsriksdagen” i
Västerås 1527 voro avgörande.
Förändringen innebar närmast,
att kyrkan i yttre hänseende
lades under statens myndighet.
Däremot fixerades icke någon ny
kyrkolära. — Med stor energi
ägnade sig G. åt arbetet på att
upprätta en fast statsordning. I
brist på dugliga medhjälpare
måste han tillgripa ett utpräglat
personligt regeringssätt. I slutet
av 1530-t. börjar G., under
inflytande av de tyska rådgivarna v.
Pyhy och Norman, anse sig ss.
konung ”av Guds nåde”, som
husbonde i förhållande till
undersåtarna, vilka måste vara hans
lydiga tjänare. Han hävdade allt
hänsynslösare statens allmakt,
dess äganderätt till jorden och
dess befogenhet att med
förordningar ingripa i näringslivet.
Missnöjet härmed framkallade
Dackefejden (se d. o.), efter vars
kuvande en uppgörelse ägde rum
på riksdagen i Västerås, då
arv-konungadömet erkändes. G.
övergick härefter till ett mera
pa-triarkaliskt styrelsesätt.
Förvaltningsorganisationen var primitiv.
I de minsta detaljer vände man
sig till konungen. Skarp kontroll
höll han över förvaltningen och
särskilt fogdarna. Tack vare sitt
ekonomiska sinne bragte han
statens affärer i ett ypperligt
skick, men han tillgodosåg också
sina egna intressen (se
Gustavianska a r v e g o d s e n). G:s
ekonomiska system stod i det hela
kvar på naturahushållningens
grund men bar tillika ett
mer-kantilistiskt drag genom det
starka hävdandet av statens rätt
att kontrollera näringslivet.
Såväl jordbruk som bergsbruk och
handel voro föremål för G:s
ivriga omsorger. Han sökte
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
