Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gynodioeci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Gynodioeci—Gyroskop
182
samma familj, Taractoge’nos
Ku’rzii. Oljan användes mot
spet-älska.
Gynodioeci’ (av grek, gyne’,
kvinna, dis, två gånger, och
oi’kos, hus), se G y n o m o
-n o e c i,
Gynoe’ceum (av grek, gyne’,
kvinna, och oi’kos, hus), se
B 1 o m m a sp. 117 och Pistill.
Gynomonoeci’ (av grek, gyne’,
kvinna, mo’nos, ensam, och
oi’kos, hus), det förhållandet, att
honblommor och tvåkönade
blommor hos en växt förekomma på
samma individ. Förekomma de på
skilda individer, kallas
förhållandet gynodioeci’.
Günther. 1. Claes E f r a i m
G., f. 1799, d. 1861, jurist,
politiker, var 1848—51 konsultativt
statsråd och sedan justitieråd,
utom 1856—58, då han var
justi-tiestatsminister. G. omfattade
liberala åsikter i
representationsfrågan. — 2. J u 1 i u s G., f. 1818,
d. 1904, operasångare och
sånglärare. Efter att tidigt ha lämnat
scenen, verkade G., som bl. a.
bedrivit studier för del Garcia,
under flera årtionden som en högt
skattad sånglärare. 1858—98
lärare vid Mus. akad:s
konservato-rium (prof. 1864). — 3. Ernst
G., f. 1850, son till G. 1, diplomat,
ämbetsman, 1904 chef för
Patent-och registreringsverket, var 1905
—08 den förste svenske ministern
i Norge efter unionsupplösningen
samt 1908—18 sändebud i
Danmark. G. utgav 1923 sina minnen
ss. diplomat.
Gyp [jippL se Martel de
Janville.
Gyrosko’p (av grek. gy’ros,
ring, och skopm’n, se), en
apparat, vars huvuddel utgöres av en
tung cirkulär metallskiva, som
kan sättas i snabb rotation kring
en mot skivan vinkelrät axel.
Bohnenberg-ers gyroskop.
Axeln är ej fast i rymden utan
vridbar kring en punkt. Om ett
kraftpar (se d. o.), vars axel är
vinkelrät mot rotationsaxeln,
verkar på G., medan skivan är i
rotation, börjar G. ej rotera kring
kraftparets axel utan kring en
tredje axel, vinkelrät mot både
den ursprungliga rotationsaxeln
och mot kraftparets axel. Denna
rörelse kallas precession. Ett ex.
på G. är den vanliga snurran,
som roterar kring sin
geometriska axel och är understödd i
sin spets; är rotationsaxeln ej
vertikal, så söker tyngdkraften
välta omkull snurran, men om
dess rotationshastighet är
tillräcklig, faller den ej, utan rör sig
med nästan konstant lutning
omkring lodlinjen genom
understöds-punkten. G. har fått användning
dels som kompass (se d. o.), dels
som stabilisator för fartyg,
flygmaskiner och vid enskeniga
järnvägar. På ett fartyg gives G.
vertikal axel och göres vridbart kring
en horisontal axel, vinkelrät mot
fartygets längdriktning; så snart
fartyget börjar kränga åt ena
sidan, slutes genom en
kontaktanordning strömmen till en
motor, som vrider G. kring denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
