Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gynodioeci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183 Gysinge—Gångarter 184
axel. Denna vridning
åstadkommer en vridning kring en
horisontell axel, parallell med fartygets
längdriktning, och motsatt
krängningen, varigenom denna
upphä-ves.
Gysinge, bruk i österfärnebo
skn, Gävleb. 1. Elektriskt
stålverk, mek. verkstad, kvarn, såg.
Äg. Stora Kopparbergs bergslags
a. b. — G. fick privilegier för
masugnsanläggning 1668.
Güstrow [gy’-], stad i
Meck-lenburg-Schwerin, Tyskland, vid
en biflod till Warnow. Ståtligt
renässansslott, om- och tillbyggt
1558—65 av Franciscus Pahr.
Domkyrka från 1200-t. 19,000 inv.
Gyttja, jordslag, bildat genom
avsättning på sjöbottnen av
rester av vattnets
planktonorganismer. G. är vanl. geléartad,
gulgrå, gröngrå 1. brunaktig och kan
nå en mäktighet av ett par m. G.
innehåller 5—35 % organiska
ämnen och vanl. rätt mycket
ki-selsyra, härrörande från
diatoma-céer. Svavelhalten är ofta
betydande. G. kan vara uppblandad
med dy och kalkavsättningar (se
Bleke) samt överlagras vanl.
av torv.
Gyttjebad, bad, varvid hela 1.
delar av kroppen masseras med
uppvärmd gyttja; denna
avtvättas i varmt bad, varpå vanl. följer
tempererad dusch. Utlandets G.
meddelas som omslag av varm
gyttja 1. nedsänkning av kroppen
i ett med sådan fyllt kar och
efterföljande varmbad 1. dusch. Våra
G. passa ej för svagare
konstitutioner och vid mycket smärtande
åkommor, ss. gikt och vissa
nevralgier, däremot förträffligt
för kraftigare personer med ej
alltför färska reumatiska
åkommor. Jfr Brunns - och
badorter sp. 661. Vid ömtålig hud
ersättes G. med tvålmassagebad.
Gyttorp, krutbruk,
ammunitions- och sprängämnesfabrik i
Nora landsförs., Örebro 1. Äg.
Nitroglycerin a. b., Stockholm.
Györ [djör], se Raab.
Gålön, se Prins Carls
uppfostringsinrättning
för fattiga barn.
Gång. 1. Mer 1. mindre platt
-formig bergmassa, som
genomskär bergarter av från G.
skiljaktig sammansättning. G.
innehåller oftast magmabergart men
kan även hysa mineralbildningar
av metasomatiskt 1.
pneumatoly-tiskt ursprung. G. kunna vara
regelbundet utbildade, t. ex. G.,
utfyllande förklyftnings- 1.
förkast-ningssprickor, samt 1 age r
-gångar, intruderade mellan
skikten i lagrade bergarter, 1.
mera slingrande, utlöpande i
tunnare G., ådror, vilket
före-komstsätt tyder på G:s bildning
på betydande djup. — M al m
-gångar innehålla malmmineral
i brytvärd mängd. — Jfr Stock.
— 2. Se Gångarter och R ö
-r e 1 s e.
Gångarter. Zool. De högre
djurens sätt att förflytta sig vid
rörelse på marken. — Vid f y r
-fota djurs rörelse framåt äro
bakbenen framåtdrivande;
fram-benen utgöra stöd för kroppen 1.
mottaga kroppstyngden under
bakbenens förflyttning. Antingen
framdriva de två bakbenen
växelvis kroppen, då skritt, trav och
pass 1. passgång uppkomma, 1. ock
båda bakbenen samtidigt, varvid
uppstå hopp och språng, det
senare åtskilt i galopp och
flyktsprång. — Vid skritt lyftas
fotterna i fyra regelbundet och
hastigt följande moment och
nerslaget (trampljudet) av varje
fot är särskiljbart. Fotternas
förflyttning sker härvid i
följande ordning: 1. lyftes vänster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
