Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Gårda—Gårdfarihandel
194
kan påpekas den tendens till
hop-förande av lokaler för olika
ändamål under samma tak, som under
de senaste årtiondena gjort sig
gällande. — I småstäderna
präglades gårdsskicket ända till
1800-t:s mitt därav, att borgerskapet
i stor utsträckning idkade
jordbruk. Stadsgården var därför
anlagd enl. det i omgivande
landsbygd rådande schemat. I och med
upphörandet av borgarnas
jordbruksdrift blev stadsgården
mindre rikt bebyggd, ehuru
särskilt gamla köpmansgårdar med
stall, magasin o. d. ofta förete en
ytterst rik bebyggelse. Av
städernas hantverkargårdar ha i
synnerhet garvargårdarna fått en
egenartad prägel genom den
rikliga förekomsten av
svalgångs-byggnader. I städerna har dock
det gamla månghussystemet
snabbt försvunnit och ersatts
med de stora enhetshusen, där
lokaler för skilda behov rymmas
under samma tak som bostaden.
— Slottsanläggningarna gjordes
under medeltiden och renässansen
ur försvarssynpunkt kringbyggda
kring en 1. flera borggårdar,
vartill ofta en särskild ekonomi- och
tjänargård anslöt sig.
Landsbygdens herr- och boställsgårdar
följde i äldre tid i huvudsak det
inom bygden rådande schemat för
bondgården. Dessa G:s friare
läge medförde dock, att mangård
och fägård gärna byggdes helt
skilda från varandra på skilda
tomter; ibland förekom också en
särskild stallgård. Systemet med
man- och fägård helt skilda har
i vissa bygder i stor utsträckning
upptagits även i bondgårdarna.
Fr. o. m. 1600-t. erhöll i
herrgårdar och slotts anläggningar
mangården efter franskt föredöme en
symmetrisk anläggning med corps
Stadsgard. örebro.
de logi flankerat av 2 1. 4 flyglar.
Jfr Bostad.
Gårda, se Göteborg.
Gårdaköpsavgift, se T r e t
-tiondepenningsavgift.
Gårdar kring sol och måne äro
antingen (stor 1. liten) halo (se
H alof enomen) 1. mindre,
färgade ringar. G. kring solen äro
svåra att iakttaga, emedan man
bländas av solljuset. Detta slags
G. uppkomma genom ljusets
dif-fraktion (se d. o.) i luft, som är
uppfylld av fina dimdroppar.
Gårdarike (fisl. Garöariki),
det fornnordiska namnet på det
svenska vikingaväldet i Ryssland.
Gårdby, socken i Kalmar 1.
(Öland), jämte Sandby (och
framdeles även Norra Möckleby)
pastorat i Växjö stift. 385 inv.
Gårdeby, socken i östergötl. 1.,
pastorat i Linköpings stift. Skall
framdeles förenas med Västra
Husby pastorat. 480 inv.
Gårdfarihandel ( av fsv. fari,
resande), i äldre tid ett
privilegium, som tillkom invånare i
vissa härader och städer i
Västergötland, att kring landet saluföra
ortens tillverkningar genom
utelöpare, kallade
skålknallar 1. knallar. Rätten till G.,
som 1864 utsträcktes till rikets
7. — L e x. V. Tr. 30. 9. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
