Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195 Gårdingar—Gåsskötsel 196
alla inbyggare, sökes numera hos
K. B.
Gårdingar (av holl. gorden,
omgjorda), den del av löpande
tacklingen på råseglare, som har
till ändamål att vid bärgning av
seglen dämpa dessas häftiga slag
och rörelser. Bukgårdingar
fästas vid undre råliket, no c k
-gårdingar vid stående liken,
buk- och
nockslabbgår-d i n g a r på seglets akterkant.
Gårdingstek, se Knopar.
Gårdsby, socken i Kronob. L,
jämte Söraby pastorat i Växjö
stift. 1,235 inv.
Gårdsfana 1. g å r d s f ä n
-n i k a, i äldre tider, särskilt på
1500-t., benämning på Stockholms
slottsknektar.
Gårdsrätt (fsv. gardsraetter),
i Sverige och Danmark urspr. de
rättsnormer, som gällde för
besättningarna på de kungliga
slotten och gårdarna samt
huvudsaki. avsågo disciplinära
bestämmelser. G. utgör i viss mån vår
första krigslagstiftning. Man vet,
att en G. existerade på Magnus
Ladulås tid. Den äldsta bevarade
G. är utfärdad av Magnus
Eriksson. Småningom kom G. att
jämväl omfatta adelns slott och
gårdar. Denna G. blev 1675
förbjuden. Jfr Hals- och
handrätt samt B o r g r ä 11.
Gårdstånga, socken i Malmöh.
L, delad på Torna härad och
Frosta härad, jämte Holmby
pastorat i Lunds stift. 825 inv.
— Medeltida gråstenskyrka med
skulpterad renässansinredning av
Jakob Kremberg.
Gårdvar, se Hund.
Gårdveda, Gottfridsdal,
socken i Kalmar 1., ingår i
Må-lilla med Gårdveda församling,
som utgör pastorat i Linköpings
stift. 650 inv.
Gås, se G å s f å g 1 a r.
Gåsborn, socken i Värml. L,
pastorat i Karlstads stift. 1,245
inv.
Gåsfot, spännare för armborst,
se Stålbåge.
Gåsfåglar, Anseri/nae, en
un-derfam. av Anati/dae (se
Andfåglar) med långa vingar, kort,
tvär 1. avrundad stjärt, bred
näbbnagel, övernäbben större än
undernäbben och tarser längre än
1. lika långa som mellantån utan
klo. G. uppehålla sig relativt
mycket på land och leva mest av
växtämnen. De dyka endast som unga
och under ruggningen. Hanar och
honor äro till det yttre nästan 1.
helt lika varandra. G. leva
parvis, och båda föräldrarna åtfölja
ungarna. Till G. höra bl. a.
gravand, gåssläktet, prutgås, rostand
och snögås (se dessa ord).
Gåsgam, Gyps fu’lvus, en art
Gam fåglar med rätt lång
hals, sparsamt beklädd med
vit-aktiga, dunlika borst; halskrage
av långa, smala fjädrar och ljust
gråbrun fjäderdräkt.
Vingtäckar-nas vita kanter bilda ett vitt
band. Längd c:a 1,12 m. G.
förekommer flockvis i s. och mell.
Europa samt n. Afrika och lever
huvudsaki. av döda djurs inälvor.
Boet bygges vanl. i klipphålor.
Gåshud, vid avkylning 1.
psykisk retning (skräck)
uppkommen knottrighet och blekhet hos
huden, beroende på
sammandragning av vissa hudmuskler och de
ytliga hudkärlen.
Gåsinge, socken i Södermani.
L, jämte Dillnäs pastorat i
Strängnäs stift. 1,555 inv.
Gåskarl, se Gässläktet.
Gåsskötsel bedrevs i Sverige
redan under vikingatiden.
Numera är den begränsad huvudsaki.
till Skåne, Halland,
Västergötland, Öland. Vid senaste
räkningen (1919) redovisades c:a 21,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
