Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Göteborgs stift—Göthe
254
E. P. Alkman. Urspr. konservativ,
från 1896 liberal.
Göteborgs stift räknar sin
begynnelse från 1620, då Gustav II
Adolf efter anläggandet av
Göteborgs stad skilde församlingarna
i s. Västergötland från Skara
stift och lade dem under en
särskild, i Göteborg boende
superintendent. Dennes område
utökades efter landvinningarna från
Danmark med Halland (1646)
och s. delen av Bohuslän (1658),
vartill 1693 även fogades n. delen
av Bohuslän, som till en början
lytt under superintendenten i
Karlstad. 1665 fick G:s
superintendent biskops rang och
värdighet. G. omfattar nu Göteborgs och
Bohus samt Hallands län jämte
s. och v. delarna av Älvsborgs län,
med 14 kontrakt, 120 pastorat,
254 lands-, 23 stads- samt 2
garnisonsförsamlingar. Areal: 15,012
kvkm. Folkmängd (1 jan. 1924)
687,925 inv.
Göteborgssystemet,
bolags-system för brännvinshandel, som,
legaliserat genom 1855 års
bränn-vinslagstiftning, innebar ett
försök till avkoppling av de
privatekonomiska intressena från
handeln med rusdrycker och dennas
bedrivande endast ”i sedlighetens
intresse”. Fullt utbildat
framträdde G. i Göteborg 1866. G.
inriktade sig huvudsaki. på att
mildra de ur utskänkningen
härrörande sociala
missförhållandena, bl. a. genom att ge
utskänk-ningsställena karaktär av
mat-serveringsställen för
arbetarklassen med god och billig mat samt
genom minskning av antalet
ut-skänkningsställen och
inskränkning av tiden för deras
öppethållande ; utminuteringen lämnades
praktiskt taget fri. Av
vinstmedlen erhöllo bolagets delägare 5 %
å insatt kapital, övriga
vinstme
del redoyisades till kommun och
hushållningssällskap.
”Göteborgs-bolag” uppstodo efter hand i de
flesta svenska städer (Stockholm
1877). Se vid.
Stockholms-systemet.
Göteborgs-Tidningen, 1902
grundad daglig, liberal tidning i
Göteborg, sedan 1920 under
redaktion av C. S. Sjögren.
Göteborg—Särö järnväg (G.
S. J.), en 24,4 km. lång
normal-spårig järnväg från Göteborg till
Särö. öppnad för trafik 1904. Äg.
Järnvägs a. b. Göteborg—Särö.
Götene. 1. Socken i Skarab, 1.,
jämte Holmestad, Vättlösa och
Ledsjö pastorat i Skara stift.
1,030 inv. — 2.
Municipalsam-hälle i G. 1. Gjuteri och mek.
verkstad, kalkbruk. 695 inv.
Göter, benämning på
anhängarna av de idéer, vilka
representerades av Götiska
förbundet (se d. o.).
Göteryd, socken i Kronob. 1.,
pastorat i Växjö stift. 2,620 inv.
Göteve, socken i Skarab. 1.,
jämte Floby, Trävattna och
Hällestad pastorat i Skara stift.
515 inv.
Göthe [jö-]. 1. E r ik Gust af
G., f. 1779, d. 1838, bildhuggare,
lärjunge till Sergel, utbildade sig
vidare i Rom, där Canova blev
hans förebild. Hans arbeten visa
en något torr och fantasilös
klassicism. Hans mest kända verk är
Karl XIII:s staty i
Kungsträdgården i Sthlm (lejonen kring
statyn äro av Fogelberg). Han
har också ritat gjutjärnsspiran
på Riddarholmskyrkan i Sthlm.
-— 2. Georg G., f. 1846,
konsthistoriker, 1880—1916 anställd
vid Nat. mus., där han från 1880
förestod måleri- och
skulptursamlingen. Förutom beskrivande
kataloger över Kat. mus:s
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
