Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 Götiska förbundet—Göttingische gelehrte Anzeigen 256
lingar har G. utgivit flera arbeten
om Sergel (1898, 1900 och 1921).
Götiska förbundet. 1-
Samfund, stiftat i febr. 1811 i Sthlm.
G. framgick ur en liten krets unga
ämbetsmän, de flesta
värmlänningar och studiekamrater från
Uppsala. Man hade först under
glada samkväm på skämt använt
”götiska”, d. v. s. fornnordiska
namn, och detta gav Jakob
Adler-beth anledning att genomdriva
bildandet av ”en broderlig
förening av män, ägnade åt
upplivandet av de Gamle Göters
fri-hetsanda, mannamod och redliga
sinne”. Det ursprungliga syftet
var moraliskt-patriotiskt. Man
ville arbeta för Sveriges
nationella uppryckning efter de svåra
motgångarna och Finlands
förlust. Detta borde ske genom att
återföra svenskarna till likhet
med sina tappra, frihetsälskande,
enkla och redliga förfäder, från
vilka de genom utifrån kommande
veklighet vansläktats. Vi möta
här idéer från storhetstidens
rud-beckianism, från 1700-t:s
rous-seauaner av Gyllenborgs och
Tho-rilds art och en motsvarighet till
de nationella känslornas nyfödelse
ute i Europa under revolutions
-och Napoleonskrigen. Något
bestämt nationellt politiskt
program fick G. aldrig, men dess
medlemmar hyllade närmast 1809
års idéer. Själen i förbundet
var E. G. Geijer (se d. o.), som
tryckte sin idealistiska
världsuppfattning på kamraterna och
blev den starkaste kraften vid
studiet av de gamle ”göternas
sagor och hävder”, d. v. s. den
isländska litteraturen och Nordens
fornhistoria, vilket blev själva
huvuduppgiften. I förbundets
tidskrift Iduna (1811—24)
offentliggjorde Geijer sina märkliga
dikter med götiska ämnen
(Man
hem, Vikingen, Odalbonden m.fl.)
och några av sina viktigaste
historiska studier, Tegnér de
först författade sångerna av
Fritiofs saga m. m. Värdefulla
arkeologiska uppsatser
förekom-mo även. Mot mitten av 1820-t.
började förbundet avtyna, Iduna
upphörde att utkomma. — Vid
sammanträdena (”stämmorna”)
utvecklades götiska ceremonier,
förbundsbröderna nämndes med
götiska namn, man drack mjöd
ur horn etc. Bland kända
medlemmar utom redan nämnda voro
Ling, A. A. Afzelius, A. v.
Hart-mansdorff, Nicander, B. v.
Beskow. -—■ 2. Patriotiskt
ordenssällskap i Göteborg, stiftat 1815
under påverkan av G. 1.
Götisk stil, äldre benämning
på gotisk stil, gotik (se d. o.).
Götjärn, se Götmetall.
Götlunda. 1. Socken i Skarab.
L, jämte Flistad pastorat i Skara
stift. 1,230 inv. — 2. Socken i
Örebro 1., pastorat i Strängnäs
stift. 3,070 inv.
Götmetall, smidbart järn,
framställt enl. någon av
götjärns-metoderna (se Färsk ning).
Mjuk (kolfattig) G. kallas ofta
g ö t j ä r n, hård (kolrikare) G.
g ö t s t å 1.
Göttingen [gö’-j, stad i prov.
Hannover, Preussen, vid Leine.
Berömt universitet (”Georgia
Augusta”), invigt 1737, med stort
bibliotek (över 600,000 bd och
7,500 handskrifter). Rådhus,
uppfört 1369—71. 41,000 inv. — G.
omnämnes redan år 953.
Göttinger Dichterbund
[gö’t-tinger di’5terbont], se
Hain-b u n d.
Göttingische gelehrte
Anzeigen [göti’ngisje geleTte [-a’n-tsajgen],-] {+a’n-
tsajgen],+} Tysklands äldsta
vetenskapliga tidskrift, grundad 1739.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
