Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsmål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Handels- och kolonialkompanier
416
allm. svårare att kolonisera än
de övriga världsdelarna, och de
många Guineakompanier
(bland dem det svenska
Afrikanska kompaniet, se d.
o.), M a d a g a s k a r - k o m p a
-nier, Marockanska
kompanier o. s. v., som bildades i
Frankrike, Holland, Danmark
m. fl. länder, lyckades sällan
förvärva något land, än mindre
behålla det någon längre tid. Bättre
framgång hade en del av de
många västindiska
kompanierna, bland dem ett
holländskt (1621—1791), som
koloniserade områden vid floderna
Essequibo och Surinam i Guyana.
Av två danska administrerade
det första (av 1671) de
danskvästindiska öarna, medan det
andra (av 1778) idkade en
blomstrande handel under
Nordamerikanska frihetskriget. Ett
svenskt västindiskt H. (1786—
-—1805) administrerade
Barthéle-my (se d. o.). De spanska och
portugisiska delarna av Amerika
voro i allm. ej tillgängliga för H.;
däremot bedrevs genom sådana till
stor del För. Stat:s och Kanadas
kolonisation. Sålunda etablerade
sig London Company i
Virginia, det holländska västindiska
kompaniet grundade Nya
Nederländerna, sedermera New York.
Ett svensk-holländskt H. anlade
Nya Sverige, som därpå övertogs
av ett helt svenskt H. Den förut
begynta franska bebyggelsen av
Kanada handhades 1628—63 av
Cent Associés
(hundraman-nakompaniet). Inre Kanada
koloniserades av det engelska Hud
-s o n’s B a y C o m p a n y (1670),
som låg i häftiga strider med sina
franska grannar och efter
Englands förvärv av dessas område
1763 med ett 1783 bildat
Northwest Fur Company
(Nord
västra pälsvarukompaniet), vilket
emellertid 1821 sammanslogs med
det förra. Detta, som 1869
avträdde sina territorier och privilegier
till Kanada, driver alltjämt en
betydande pälsvaruhandel. —
Utom dessa mera framgångsrika
H. bildades en mängd, som gingo
under inom få år. Så t. ex.
administrerades Senegal 1664—1778
utan framgång av sju franska H.
efter varandra. En brist hos H.
var ofta oförenligheten mellan
delägarnas vinstbegär och
regeringens — privilegiegivarens —
intresse av en god styrelse,
varigenom av kompaniterritoriet en
värdefull kronkoloni skulle kunna
skapas. Dessutom skadade H.
varandra under den inbördes
konkurrensen, som vanl. ej
hämmades av någon rättsordning. I
avlägsna farvatten uppbringades
medtävlares skepp, och stundom
överföll man i djupaste fred
varandras kolonier, ss.
holländarna gjorde med Nya Sverige
1655. — I några länder sökte
man främja näringslivet genom
kompanier, vilkas privilegier ej
gällde vissa länder utan viss slags
handel och i vilka staten ofta var
direkt intresserad. Ett märkligt
exempel är Preussens S e e
-h a n d 1 u n g, nu preussisk
stats-bank, stiftad 1772 till främjande
av sjöfarten på utlandet. Tidigare
försök av liknande slag gjordes
även i Sverige, särskilt under
Gustav II Adolf. Ett redan 1615
planlagt kompani tog form av
Svenska
handelskompaniet (1619—28), även kallat
Kopparkompaniet,
emedan dess indräktigaste
privilegium var monopol på
kopparhandeln. Trettioåriga kriget samt
konungens penningpolitik beredde
detta företag ökade svårigheter.
Flera ”järnkompanier” stannade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
