Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handels- och sjöfartsnämnd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Handels- och sjöfartsnämnd—Handelspolitik
418
vid blotta planen. 1627
upprättades Söder sjökompaniet för
handel över världshaven, men det
dukade inom kort under liksom
Skeppskompaniet, bildat
1629 för att mot privilegier skaffa
kronan krigsskepp. 1648—1715
tillkommo efter varandra en rad
tj ärhandelskompanier
med ett begränsat monopol på
handeln med beck och tjära, ett
tidtals mycket lönande men för
de bottniska städerna ytterst
hindersamt privilegium. Av försöken
till transoceana svenska H. blev
eg. endast ett framgångsrikt, det
1731 till stor del av utlänningar
skapade Ostindiska
kompa n i e t. Väl omintetgjordes dess
försök till landförvärv i Indien,
men sedan man övergått till att
handla huvudsaki. på det ännu
föga utnyttjade Kina, gingo
affärerna snart lysande, och Göteborg
blev under 1700-t. en europeisk
stapelort för kinesiska produkter.
Under franska revolutionskrigen
utsattes sjöfarten emellertid för
stigande svårigheter, och 1814
upphörde detta det sista svenska
H. -—- Under den stora tävlingen
om koloniförvärv under senare
hälften av 1800-t. skapades en ny
form av H., oftast kallade
kolonialkompanier, mer beroende av
hemlandsregeringarna och
inriktade på en — stundom förtäckt —
kolonisation, varav snarast
möjligt en kronkoloni skulle
utvecklas. De främsta äro de brittiska, [-Nord-Borneo-kompa-ni-]
{+Nord-Borneo-kompa-
ni+} et 1881,
Nigerkompa-n i e t 1886, utgånget ur U n i t e d
African Company av 1879,
ö s t a f r i k a n s k a
kompaniet 1888 samt
Sydafrikanska kompaniet 1889.
Även Tyskland hade som
kolonialmakt liknande kompanier, liksom
Portugal m. fl. länder.
Handels- och sjöfartsnämnd
skall tillsättas i de städer, varest
mäklare vederbörligen förordnats,
för behandling av de frågor, som
enligt mäklareförordningen böra
av särskild nämnd prövas och
avgöras. H. skall bestå av minst 7,
högst 12 ledamöter, vilka utses
för högst 2 år.
Handelspolitik betecknar vanl.
statligt ingripande i
utrikeshandeln för att påverka handelns 1.
hela näringslivets utveckling i
någon viss riktning, som staten
av ett 1. annat skäl finner
önskvärd (yttre H.), men stundom
statlig reglering av handel och
näringar inom landet (inre H.;
jfr Näringsfrihet). —
Medel för ingripande och deras
verkningar. De viktigaste medlen äro
dels premier (understöd) för det
handelsutbyte, som man vill
särskilt uppmuntra, dels förbud 1.
hinder av olika slag för det
handelsutbyte, som man vill
motarbeta. Båda medlen kunna
tillämpas på såväl import- som
export-och mellanhandel. Ex.: import- 1.
exportpremier; import- 1.
exportreglering; import- 1. export
-(skydds-)tullar o. s. v. Dylika
åtgärder kunna även
huvudsaki. vara avsedda som
påtrycknings- 1. bytesmedel gentemot
främmande makter
(”repressalie-tullar”; ”tullkrig”). — Påpekas
bör, att olika slags ingripanden
kunna ha i huvudsak samma
verkningar. Om t. ex. exporten
uppmuntras (motverkas),
uppmuntras (motverkas) i regel även
importen, ty ju mera (mindre)
man säljer, desto mera (mindre)
kan man i regel köpa från
utlandet. Och om införseln av en vara
antingen förbjudes, underkastas
s. k. importreglering 1.
tullbeläg-ges, blir det möjligt för de
inhemska producenterna att höja
14. — L e x. V. Tr. 18. 10. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
