Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsregister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Handelsregister—Handelsresande
422
”skyddspolitik”. Den förstnämnda
gick ut på att draga till sig mesta
möjliga handel och därigenom
gynna de egna köpmännen. Denna
politik fördes av de hanseatiska
städerna (se Han sa) och av
Genua och Venedig, vilka (fr. o.
m. 1100- och 1200-t.) sökte skaffa
sig monopol på de
omkringliggande områdenas mellanhandel.
Syftet med den något senare
framkomna ”försörjningspolitiken”
var att ”hålla på varorna”, så att
befolkningens behov av
livsförnödenheter m. m. säkerställdes.
Medlet härför var exporttullar
och ej sällan, t. ex. i Frankrike,
det allmänna exportförbudet,
från vilket licens endast
beviljades pä vissa villkor, t. ex. att det
inhemska priset hölls tillräckligt
lågt [jfr kompensationssystemet
(se d. o.) under kristiden].
”Försörjningspolitiken” har
karaktäriserats som ”varukärlek”
och dess efterträdare,
”skydds-politiken”, som ”varuskräck”:
man ville ”skydda sig” mot de
dåliga, importerade varor,
varmed utlänningarna sökte byta till
sig landets värdefulla egna
produkter, dess stapelvaror. Förbud
och tullar för exporten,
kompletterades nu med sådana även för
importen och stundom frigavs,
t. o. m. uppmuntrades exporten,
samtidigt som man alltmera
skärpte importhindren. Sin första
konsekventa utformning fick
”skyddspolitiken” i m e r
kan-t i 1 i s m e n (se d. o.), vilken blev
allmänt rådande i Europa från
slutet av medeltiden in pä 1700-t.
Reaktionen kom i Frankrike
genom fysiokraterna (se d.
o.), i England kort därpå genom
de ”klassiska
nationalekonomerna” (jfr Nationalekonomi)
samt nådde sin höjdpunkt i
1800-t:s ekonomiska liberalism, som
hävdade den mest vittgående
frihandel. Särskilt i England (och
till en del i Frankrike under
Napoleon III) trängde
frihandelsidéerna praktiskt igenom
(spannmålstullarnas upphävande 1846
och handelstraktaten med
Frankrike 1860). Under ledning särskilt
av J. Chamberlain framträdde
emellertid en reaktion med krav
på tullskydd för hela Brittiska
riket (i synnerhet å
industriprodukter) och inbördes
tullnedsätt-ningar mellan dess medlemmar
(Imperial preference). Dessa krav
ha efter världskriget vunnit i
styrka. Danmark och Holland
förblevo frihandeln i stort sett
trogna. I Frankrike och Tyskland och
de flesta andra länder, däribland
Sverige, lyckades emellertid
pro-tektionismen under 1870- och
80-t. få vind i seglen. Världskriget
åstadkom våldsamma störningar i
handelsförbindelserna mellan
länderna och blåste nytt liv i de
protektionistiska åskådningarna,
varav följden blivit höjning av
tullsatser m. m. i nästan alla
länder och ett allmänt försvårande
av varuutbytet. Jfr
Handelsfördrag och Tull.
Handelsregister, register för
inskrivning av lagstadgade
anmälningar om vissa till
affärslivet hörande förhållanden. Enl.
lag 13 juli 1887 skall H. föras
för Sthlm hos
Överståthållar-ämbetet, för annan stad hos
magistraten 1., där sådan ej finnes,
hos vederbörande stadsstyrelse
och för landsbygden hos K. B.
Vad som antecknats i H. skall
genom myndighetens försorg
kungöras i pressen och i Samling af
anmälningar (se B o 1 a g sp. 226).
Handelsresande, person, som
åtagit sig uppdrag att för en
köpmans räkning resa från ort till
annan och därvid, genom
uppta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
