Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsusans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Handelsusans—Handköpspreparat
426
(bl. a. i Sthlm och Göteborg),
lärlings- och yrkesskolor för H.
samt ettåriga handelsskolor (se
Yrkesundervisning).
Stockholms borgarskolas (se
Borgarskola sp.’331)
handelslinje övertogs 1924 av
Stockholms lärlings- och yrkesskolor.
— Jämte dessa läroanstalter
finnas ett stort antal enskilda
han-delsläroverk, stundom
organiserade som handelsgymnasium men
vanl. med tidsvinst (1-årig
gym-nasiekurs, 1 termins studentkurs)
samt med 2-åriga (och kortare)
handelskurser, bankkurser m. m.
De största äro Bröderna
Påhl-mans handelsinstitut i Sthlm,
Filip Holmqvists i Göteborg,
Krooks i Hälsingborg och
Sundsvalls handelsinstitut, samtliga
statsunderstödda och
underställda Skolöverstyrelsen, enskilda
handelsgymnasierna i Göteborg
och Gävle, Bröderna Bendz’
handelsinstitut i Malmö m. fl. Någon
H. meddelas även i Karlskoga och
Kristinehamns praktiska skolor.
— För den högre H. sörja
handelshögskolor (se d. o.) i Sthlm och
Göteborg. • Dessutom förekommer
undervisning i bokföring m. m.
vid vissa allmänna och praktiska
skolor.
Handelsusans [-ysa’ns], se
Handelsbruk.
Handfästning. 1- Äldre namn
på konungaförsäkran (se d. o.),
eg. på skriftlig försäkran, vid
vilken löftesgivaren fäst sin ”hand”
1. namnunderskrift. — 2. Se
Bröllop sp. 715.
Handgranater förekommo vid
världskrigets början huvudsaki.
endast vid en del länders
fäst-ningstrupper. Under
ställningskriget tillgrepos vid infanteriet i
stor utsträckning H. för att nå
fienden bakom hans betäckningar.
På tyska fronten erfordrades
vissa månader 1917 och 1918 e:a
30 mill. H. per mån. I stort sett
användes två typer, en offensiv
med lokal verkan (c:a 10 m.),
stor sprängsats och omhölje av
bleckplåt, en defensiv, som i regel
kastades ur skyttevärnen, med
mindre sprängladdning och
omhölje av gjutjärn. Dödande
verkan kunde påräknas med de
senaste konstruktionerna vid träff
av sprängstycke inom 30 m. och
sårande verkan ända upp till 100
m. H. tändas antingen före kastet
genom en rivsats 1. automatiskt i
början av kastet. Riv- 1.
tändsat-sen har en bränntid om 5—7 sek.
I vissa, merendels nyare
konstruktioner bringas
sprängladdningen medelst en tändinrättning
till omedelbar explosion vid
anslaget. H:s vikt varierar från
250 gr. till 1 kg. De vanligaste
typerna äro ägghandgranaterna
och skafthandgranaterna. (Jfr
Gevärsgranat.) Även
rök-och brand- samt gashandgranater
förekomma. Urspr. ett
ställningskrigets vapen, avses H. numera
även för rörliga operationer. H.
medföras i allm. å stridsträngens
fordon; i några arméer ingå H.
dock även i den ständigt burna
utrustningen för viss personal vid
infanterikompanierna.
Handicap [hæ’ndikæp], eng.,
försprång 1. fördel vid
utgångsläget, given åt (vanl.)
underlägsen motståndare, t. ex. i
lawnten-nis, löpning, rodd, schack.
Uttrycket antagl. härlett ur eng.
”hand in cap”, lottdragning ur en
mössa.
Handjar 1. khandjar, se
Svärd.
Handköpspreparat 1-
hand-k ö p s v ar o r, sådana preparat,
som på apotek få tillhandahållas
utan formligt recept av läkare.
Undantagna från handköp äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
