Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handelsusans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427 • Handlove—Handskrift 428
med gifttecken försedda 1. därmed
likartade varor, sprit och.
spritstarka preparat o. d.
Handlove, se
Extremiteter sp. 1332.
Handpant, lös sak, överlämnad
i borgenärs besittning (”hand”)
ss. pant. Se vid. Panträtt.
Handpenning, mindre förskott
å utfäst betalning. H., som
förekommer särskilt vid köp, hade i
äldre rätt stor betydelse. Numera
avser H. endast att styrka ett
ingånget avtal. H. plägar kallas
fästepenning 1. städja,
om den avser nyttjanderätt, samt
städj epenning 1.
städsel, om den avser anställande av
tjänstehjon.
Handpennor, se Fåglar.
Handpåläggning, en sedan
urminnes tid bland skilda folk
brukad handling av urspr. realt
betydelsefull innebörd.
Understundom synes H. ha inneburit, att
man avhände sig sin egendom.
Vanligare är föreställningen, att
H. medför ett överflyttande av en
kraft e. d. från den
handpåläggande till den sak 1. person,
handen berör. Enl. 3 Mos. 16: 21 f.
överflyttas sålunda genom H.
folkets synder på en bock (jfr
As as el). Särskilt bruklig har
H. varit vid botande av sjuka
samt vid den högtidliga
invigningen till ett ämbete 1. över
huvud meddelandet av välsignelse.
Ss. invigningsrit torde H. av den
kristna församlingen (jfr redan
1 Tim. 4: 14 m. fl.) ha
övertagits från judendomen (jfr 4 Mos.
27: 18 ff.). I den romerska
kyrkan brukas H. vid ett flertal
högtidliga invignings- och
välsignelseakter, i den svenska vid dop
samt vid invigning till och
installerande i kyrkliga ämbeten.
Handrot, se
Extremiteter sp. 1332.
Handräckning. Jur. Biträde
av offentlig myndighet för
utfå-ende av en rätt 1. för
erhållande av skydd mot
rättskränk-ning. H. sökes hos vederbörande
överexekutör, som äger förordna
om följande
handräckningsåtgär-der: avhysning, kvarstad,
sking-ringsförbud, reseförbud, II. för
återställande av egenmäktigt
rubbad besittning samt H. för
utfående av fordran. — Krigsv.
Krigsman, tillhörande manskapet,
är pliktig att utföra sådana
släparbeten, som av förhållandena
kunna påkallas i kronans 1.
särskilt vederbörande regementes
intresse, t. ex. rengöring,
furage-ring o. d.
Handskrift, förk. H s., i
vidaste bemärkelse all för hand
utförd skrift (i motsats till
tryck), i mera spec., framför
allt inom den lärda världen
använd betydelse en handskriven
volym (bok 1. häfte) ; i
sistnämnda fall avgränsas begreppet mot
urkunden, d. v. s. den i
administrativt, juridiskt o. d.
avseende gällande handlingen. H.
finnas från de flesta olika länder
och epoker (papyros- från
Egypten, pergament- och
pappers-handskrifter från den europeiska
medeltiden och nyare tiden, H.
på palmblad från Indien, på siden
från Kina o. s. v.). I alla mera
betydande bibliotek förefinnas
handskriftsamlingar, vilka i regel
förvaltas som särskilda
avdelningar inom resp, institutioner.
Ryktbara genom sin rikedom på
H. äro bl. a. biblioteken i Paris,
München, London, Rom
(Vatikanen) och Berlin.
Handskriftforskningen är numera så utvecklad,
att den i viss mån utgör en
självständig vetenskap; dess
viktigaste del ärpaleografin (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
