Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Hansa
444
tresserade av östersjöhandeln.
Dess centrum var till 1200-t :s
slut Visby. Vid mitten av 1200-t.
vunno Lübeck och Hamburg stora
privilegier i Nederländerna,
särskilt i Brügge, där deras
faktori blev tillgängligt även för
andra tyska städer. -—- Samtidigt
ingingo städerna sinsemellan
förbund. Det tidigaste slöts 1241
mellan Hamburg och Lübeck till
skydd för handeln dem emellan.
Emellertid uppstodo större
förbund, vilkas gemensamma
politiska och ekonomiska intressen
avhandlades av representanter på
gemensamma Städtetage, där
beslut (recesser) antogos. 1285
bildade Lübeck med Wismar och
Rostock ett sådant förbund, till
vilket senare Stralsund,
Greifs-wald m. fl. städer slöto sig (de
vendiska städerna 1. gruppen).
Westfaliska städer (Soest,
Dortmund, Münster m. fl.) med Köln
i spetsen slöto ett förbund med
nederländska städer och med
Hamburg. Till detta anslöto sig
senare de preussiska städerna, av
vilka Danzig var mäktigast.
Kring Visby bildades en tredje
sammanslutning, till vilken de
est- och livländska städerna (bl. a.
Riga och Reval) räknades. Den
vendiska gruppen var mäktigast,
delvis beroende på Lübecks
enastående uppsving. Till denna stad
närmade sig även de sachsiska
städerna (Magdeburg,
Braun-schweig, Bremen m. fl.). —
Lübeck, som vid 1200-t :s slut
be-mäktigat sig ledningen i
Got-landsfararsällskapet och fått
medbestämmanderätt vid ledningen
av Stahlhof, sökte då skapa ett
större allmänt förbund men
hindrades av Danmark. På 1320-t.
återvann Lübeck sin
maktställning, och då på 1340- och 1350-t.
de med hundraårskrigen (sed. o.)
sammanhängande oroligheterna i
Flandern samt svenskarnas
hindrande av Rysslandshandeln hårt
drabbade stora ekonomiska
intressen, var tiden mogen för en allmän
sammanslutning 1. H. Denna H.
delades i tre huvudavdelningar
(Drittel) : den vendiska, den
got-ländsk-livländska och den
westfalisk-preussiska. Valdemar
At-terdags erövring av Visby 1361
gav H. ett tillfälle att visa sin
makt. Påenhansedagi Köln
1367 ingingo representanter för
de vendiska och
preussisk-westfaliska städerna
Kölnkonfedera-tionen, som avsåg att genom krig
krossa det danska östersjöväldet.
Av särskilda tullmedel (pundtull)
utrustades en krigsflotta. All
handel med fienden förbjöds, och
de danska farvattnen skulle
passeras under konvoj. Fred skulle
slutas gemensamt, och om någon
överträdde hansedagens beslut,
blev han verhanst, d. v. s. under
10 år berövad de privilegier,
hansestäderna åtnjöto i
utlandet. Kriget, som letts av
Lübeck, slutade med seger för
H., som i Stralsundsfreden 1370
fick det för sillfisket viktiga v.
Skåne på 15 år. Samtidigt hade
H. vunnit ökade privilegier i
Sverige och i Norge, där ett
faktori upprättades i Bergen
omkr. 1343. — På 1370-t. hade
H. sin största makt, men snart
började tillbakagången. I England
sökte man inskränka dess
privilegier, och i Norden började
unions-drottningen Margareta föra en
antihanseatisk politik. Denna
gynnades av att H. var ett
ytterst lösligt förbund med
inbördes stridiga intressen, vilket
särskilt visat sig i deras politik
mot vitalianerna. Särskilt de
holländska städerna motarbetade
Lübecks krav på att vara en
sta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
