Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hanseat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Hanseat—Hansen
446
pelort för östersjöhandeln och
anslöto sig därför ofta till Danmark.
Även de hinder, furstemakten lade
för hansestädernas självstyrelse,
bidrogo att försvaga H., inom
vilken eg. blott de vendiska städerna
kunde bibehålla sin makt.
Hansestädernas ekonomiska
herravälde över Nord-Europa
bestod till 1500-t:s början, då efter
upptäckten av de nya
handelsvägarna den ekonomiska
tyngdpunkten förlädes till Väst-Europa
(bl. a. till Antwerpen, dit
kontoret i Brügge flyttades 1540).
1494 stängde ryssarna kontoret
i Novgorod, 1597 upphörde det
i London. 1560 förlorade H. sina
viktigaste privilegier i Bergen.
Även H:s dominerande
ställning i Sverige och Danmark gick
förlorad. I Sverige hade
visserligen H:s makt stärkts genom
Lü-becks (se d. o.) ingripande i
Gustav Vasas befrielsekrig, men
efter Grevefejden var den
bruten i Norden. Under 1500-t.
var H. således ett maktlöst
förbund, som gradvis upplöstes,
ehuru den sista hansedagen hölls
så sent som 1669. Blott de fria
riksstäderna Hamburg, Lübeck
och Bremen fortforo att in på
1800-t. vara förenade i ett
förbund. Än i dag åtnjuta de
självstyrelse och benämnas
hansestä-der. — De tyska städernas
anslutning var växlande. I allt ha
omkr. 90 städer (däribland en
tid Stockholm) tillhört H., ehuru
de aldrig samtidigt
representerats på en hansedag. Blott de
större städerna hade
representanter på dessa; de företrädde då
de mindre, som tidigare hörts
gruppvis på ”Städtetage”.
Hanse-dagarna sammanträdde vanl. i
Lübeck, vars borgmästare voro
ordförande. Vanl. fordrades
enhällighet för fattande a.v ett
beslut, som sedan ss. recess
delgavs medlemmarna. När krig
förklarades, ställde de större
städerna krigsfolk och örlogsfartyg till
H: s förfogande, de mindre
penningmedel. Dock må H:s makt
ej förväxlas med vissa av dess
medlemmars, t. ex. Lübecks,
vilken stad vanl. representerade
H. gentemot utlandet. — H. är
ett utslag av medeltidens starka
tyska expansion och den fick en
avgörande betydelse för
Nord-Europas politiska och ekonomiska
liv. Den ökade varuomsättningen
men förkvävde samtidigt de
icketyska nationernas handel och
sjöfart samt ledde till att tyska
köpmän bosatte sig vitt omkring i
främmande länder. Betydelsefullt
var att genom H. vissa
folkrättsliga regler vunno insteg, att den
internationella handeln vann
ökad trygghet och att
sjöröve-riets utrotande i de nordiska
farvattnen befordrades.
Hansea’t, medl. av H a n s a n
(se d. o.). Adj. hanse a’tis k.
Hanse’lli, Per, f. 1815, d.
1879, bokförläggare, bekant som
utgivare av det omfattande ehuru
ytterst okritiska verket Samlade
vitterhetsarbeten af svenska
författare från Stjernhjelm till
Dalin (22 dir, 1S56—78).
Hansen, Vilhelm, f. 1862,
generaldirektör och chef för
Vattenfallsstyrelsen; ingenjör vid
Stockholms vattenledningsverk
1888—94, verkst. direktör för
Nya Trollhättans kanalbolag
1898—04, vattenfallsdirektör och
ordf, i Vattenfallsstyrelsen 1908,
generaldirektör 1916.
Hansen. 1. Christian
Frederik H., f. 1756, d. 1845,
dansk arkitekt. H., som erhållit
sin skolning av Harsdorff, var
empirestilens förnämste
representant i dansk arkitektur och ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
