Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haupt- und Staatsactionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Haute-Loire—Hav
512
varp, i motsats till liggande varp,
basse-lisse [bas-li’ss], båda
franska uttryck för
gobelängvävnad (se Gobeläng).
Haute-Loire [åt loa’r],
departement i s.v. Frankrike, inom
Massif central. 270,000 inv.
Huvudstad Le Puy.
Haute-Marne [åt ma’rn],
departement i ö. Frankrike och ett
av dess förnämsta
vinodlingsom-råden, i det gamla landskapet
Champagne. 200,000 inv.
Huvudstad Chaumont.
Hautes-AIpes [åtSaTp],
departement i s.ö. Frankrike, ett
fattigt och ofruktbart alpland,
jämte Basses-Alpes det glesast
befolkade dep. 90,000 inv.
Huvudstad Gap.
Haute-Säone [åt så’n],
departement i ö. Frankrike. 230,000 inv.
Huvudstad Vesoul.
Haute-Savoie [åt savoa’],
departement i s.ö. Frankrike, på
gränsen mot Schweiz och Italien,
ett alpland, i vars kant Mont
Blanc är beläget. 235,000 inv.
Huvudstad Annecy. Jfr Gex och
S a v o j e n.
Hautes-Pyrénées [åt pirene’],
departement i s.v. Frankrike, på
gränsen mot Spanien. 185,000 inv.
Huvudstad Tarbes.
Haute-Vienne [åt viä’nn],
departement i mell. Frankrike,
omfattande n.v. delen av Massif
central. Utmärkta kaolinlager
ge råvaran för Frankrikes
porslinsindustri. 350,000 inv.
Huvudstad Limoges.
Haute volée, La [la åt-våle’],
fr., eg. hög flykt; personer av hög
rang; den förnäma världen.
Haut-Rhin [å räg], se R h i n.
Hav, världshav, ocean,
den sammanhängande
vattenmassa, som omger jordens
fastland. H. upptar c:a 72 % av
jordens yta. Huvuddelen är
kon
centrerad på den jordhalva, som
har sin medelpunkt s.ö. om Nya
Zeeland (”vattenhalvklotet”), och
upptar där 94 % av ytan. Den
återstående jordhalvan har 52 %
H. — Indelning. Av de stora
kon-tinentöarna delas detta
sammanhängande H. huvudsaki. i 3 skilda
bäcken: Stilla havet jämte
angränsande delar av S. Ishavet,
Atlantiska oceanen jämte
n. Polarbassängen och
angränsande del av S. Ishavet samt
Indiska oceanen jämte
angränsande del av S. Ishavet (se
vid. dessa ord). — Salthalten är
störst i de delar av H., där
av-dunstningen genom vinden 1. hög
lufttemperatur är särskilt stor,
intill 3,9 %, undantagsvis över
4 %, minst i de kallare trakterna
samt i randhav (se nedan) med
smala utlopp och stor
sötvattens-tillförsel, t. ex. i Östersjön, som i
sin n. del endast har c:a 0,5 %
salt. På större djup är salthalten
överallt tämligen likartad ute i
de stora oceanerna, vanl. c:a 3,5
%. Havssaltets olika
beståndsdelar förekomma överallt i ung.
likartade proportioner:
Klornatrium (koksalt) ...... 78 %
Klormagnesium .............. 11 %
Magnesiumsulfat (bittersalt) ... 5 %
Kalciumsulfat (gips) ....... 3,5 %
övriga salter .............. 2,5 %
(Utom salter innehåller
havsvattnet lösta gaser, spec. koldioxid,
syre, kväve.) —
Temperaturförhållanden. Havsvattnets
yttemperatur sammanhänger med den
geografiska breddgraden och är
högst i tropikerna, där den i vissa
randhav kan nå -J- 33° å 34°, och
minst i Polarbassängen, där
yt-vattnet ibland kan ha en
temperatur av ned till —2°. I de
varmare delarna av världshavet
sjunker temperaturen mot
djupet och är på större djup än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
