Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Hedborn—Hedemora
552
dekorering (se ill. till B o k b i n
-der i sp. 197—198). — 4. Tor
H., f. 1862, son till H. 1,
författare. H., som i sina tidigare
romaner och noveller (bl. a. Judas, en
passionshistoria, 1886;
dramatiserad 1895) anslöt sig till den
rådande realistiska strömningen och
i broschyren Glädje, en fantasi
(1889) tog 80-t. i försvar
gentemot det inbrytande 90-t:s ideal,
började under 90-t. ägna sig åt
lyrik och drama, samtidigt som
hans livsåskådning så småningom
ljusnade. Bland H:s dramatiska
arbeten märkas en rad
förtjänstfulla, med framgång uppförda
borgerliga lustspel, ss. Guld och
gröna skogar (1895),
Karlavagnen (1910), N ationalmonumentet
(1923), tankerika idédramer,
ss. Gerhard Grim (1897) och de
klassiskt sköna Perseus och
vidundret (1917; uppf. 1918) och
Teseus, konungen (1921), samt
framför allt Johan Ulf st j erna
(1907; uppf. s. å.) med motiv från
Finlands ofärdsår, ett av den
moderna svenska dramatikens
främsta verk. H. har vid. utgivit
diktsamlingarna Dikter (1896),
Sånger och sagor (1903),
Vandraren (1910), Hemmets sånger
(1922) och verkat som kritiker, i
Svenska Dagbladet 1897—1907, i
Dagens Nyheter från 1921. Han
var 1910—21 chef för
Dramatiska teatern och blev 1922 led.
av Sv. akad. Gift 1911 med
Stina H., f. Holm, f. 1887,
skådespelerska, anställd vid
Dramatiska teatern 1906—22. — 5.
Karl H., f. 1866, son till H. 1,
regissör vid Svenska teatern 1900,
vid Dramatiska teatern 1911.
He’dborn, Samuel, f. 1783,
d. 1849 som kyrkoherde i
Aske-ryd, författare, vann stor
popularitet genom sina stämningsfulla
visor, bl. a. vaggvisan Ute blåser
sommarvind och balladen
Stjern-arpa-fiskare. H. skrev även flera
psalmer i en folkligt from stil;
i 1819 års psalmbok ingå av hans
hand bl. a. n:r 3 och 69.
Hede. 1. Tingslag i
Härjedalens domsaga, Jämtl. 1.,
omfattande socknarna Vemdalen, Storsjö,
Tännäs, Hede och Hede lappförs.
— 2. Socken i Göteb. L, jämte
Krokstad och Sanne pastorat i
Göteborgs stift. 1,110 inv. — 3.
Socken i Jämtl. L, jämte
Vemdalen, Tännäs, Ljusnedal, Storsjö
och Hede lappförs. pastorat i
Härnösands stift. 1,675 inv. — 4.
Lappförsamling inom Hede
pastorat. 200 inv.
Hedebosöm, danskt
genombrutet vitbroderi.
Hedeby, se Schleswig.
Hedemarken, se Hedmark.
Hedemora. 1. Stad i Kopparb.
1., Dalarna, 2 km. från Dalälvens
inflöde i sjön Hovran. Staden är
modernt anlagd med raka gator,
vattenledning och
elektricitetsverk för belysning och industriell
drivkraft. Kyrkan är medeltida.
N. om staden ligger Hedemora
Gammelgård (hembygdsmuseum).
Kommunal mellanskola,
slöjdskola. Största industriella
anläggningen tillhör a. b. Södra
Dalarnas gjuteri och
maskinverkstad, grundat 1903. II. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
