Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Hedén—Hedenstierna
554
järnvägsstation vid Södra
Dalarnas järnväg. Bildar jämte H.
landsförs. och Norns bruksförs.
pastorat i Västerås stift. 3,310
inv. — H., som har bergsbruket i
trakten att tacka för sin
uppkomst, fick eg. stadsprivilegier
1459. — 2. Domsaga i Kopparb. L,
omfattar Folkare härads tingslag
och Hedemora tingslag. 42,615 inv.
— 3. Tingslag i Hedemora
domsaga, Kopparb. L, omfattar
socknarna Garpenberg, Husby,
Hedemora landskommun, Säters
landskommun och Stora Skedvi. — 4.
Kontrakt, Västerås stift,
omfattar pastoraten Hedemora
stads-och landsförs., Husby med
Stjärnsunds kapellförs., Folkärna, By,
Garpenberg, Grytnäs och Avesta.
— 5. Landskommun i Kopparb.
L, jämte H. stadskommun
pastorat i Västerås stift. 6,395 inv.
Hedén, Erik, f. 1875,
skriftställare, fil. d:r, litterär
medarbetare i Social-Demokraten 1910—
17 och fr. o. m. 1919, led. av
Samfundet De nio sedan 1913. H. har
bl. a. utgivit essaysamlingarna
Eros och Polemos (1916) och Eros
och Himeros (1917) samt
Strindberg, liv och diktning (1921).
Hedenblad, Ivar Egger t,
f. 1851, d. 1909, tonsättare
och musiker. H: s namn är intimt
förbundet med den svenska
studentsången. Från 1881 verkade
han som dirigent för
sångsällskapet O. D. samt som director
musices vid Uppsala univ.;
komponerade ett antal körverk samt
utgav bl. a. kvartettsamlingen
Studentsången (1893—97).
Hedenborg, Johan, f. 1787,
d. 1865, läkare, naturforskare,
etnograf. Sammanbragte under
vidsträckta resor i främre
Orienten och det inre av Afrika
etnografiska och naturhistoriska
samlingar, som han överlät på
Riks
museum i Sthlm och Uppsala
univ. H. var från omkr. 1840 till
1863 bosatt på Rodos.
Hedendom (etymologin oviss)
är för de profetiskt
monoteis-tiska religionerna (se Gud),
d. v. s. judendomen,
kristendomen, islam och, i viss mån,
mazdaismen, detsamma som
avgudadyrkan (dyrkan av andra
gudar än den profetiskt ende och
upphöjde, resp, tillbedjan av
gudabilder ; jfr A v g u d e r i). Vid
en närmare kännedom om de
utombibliska religionerna har det
emellertid visat sig omöjligt att
om dem alla använda det
generella och otvivelaktigt
nedsättande ordet H. Detta reserveras
därför i den nutida
religionsvetenskapen, i den mån det ännu
brukas, för att beteckna de s. k.
naturfolkens lågt stående religioner.
Hedengren, David, f. 1858,
generallöjtnant 1922; chef för
Smålands artilleriregemente 1908
—15, generalmajor 1915,
general-fälttygmästare och inspektör för
artilleriet 1915—19, inspektör för
militärläroverken 1919—23.
Hedenhös. Uttrycket från 1.
av H., från hednisk tid, kommer
trol. av fsv. hös, huvud, i en äldre
betydelse av (grav)kulle, hög.
Hedenius, Per, f. 1828, d.
1896, läkare, prof, i patologisk
anatomi och hygien i Uppsala
1859—95. Univ:s rektor 1871—72
och 1889—93.
Hedensberg, gods i Tillberga
skn, Västmanl. L, med en
betydande konstsamling, vari
särskilt holländskt 1600-talsmåleri
är väl representerat.
Hedenstierna, Alfred, f.
1852, d. 1906, författare under
signaturen Sigurd, redaktör
för Smålandsposten 1890—98, där
han skrev mycket lästa kåserier
och noveller. Hans arbeten, vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
