- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
595-596

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgelseförbundet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

595

Helgona—Heliaster

596

beskyddare för olika områden och
levnadslägen (skyddshelgon
1. patroner). Från 400-t:s
början kan helgondyrkan
sägas vara i huvudsak utbildad
och togs sedan i arv av såväl
österns som Västerns kyrkor.
Teoretiskt gjordes visserligen
gällande, att man icke tillbåde H.
utan blott vördade dem, men
kyrkan själv uppmanade till deras
anropande och befrämjade kulten.
I Västerlandet fann helgondyrkan
tacksam jordmån hos germanerna
och frodades under hela
medeltiden, ej minst under dess sista
del i samband med det då
blomstrande avlatsväsendet. En mängd
nya H. och helgonfester
tillkom-mo, och dyrkan av H:s reliker
ökades ofantligt. Mot allt detta
reagerade på det kraftigaste
reformationen, vilken på denna
punkt betecknar ett radikalt
avbrytande av den gamla
traditionen. H. ha väl enl.
reformatorerna betydelse ss. höga och manande
föredömen, men varje slags
anropande av dem förkastas. I den
nutida romerska kyrkan är läran,
liksom fordom, formulerad med
en viss försiktighet, men praxis
fullkomligt ohejdad. Om sättet
för helgonförklaring se
Kanonisera. — I utomkristna
religioner uppträder en utpräglad
helgondyrkan framför allt i den
folkliga buddhismen (jfr Buddha
sp. 732), i hinduismens religioner
samt i islam. Jfr Helig.

Helgona, Allhelgon a,
socken i Södermani. L, jämte
Nyköpings östra förs, och Svärta
pastorat i Strängnäs stift. 1,005 inv.

Helgonabacken, se Lund.

Helgonskyld, en i de forna
danska provinserna Skåne,
Halland och Blekinge ända till 1900
kvarlevande skatt för vissa
ecklesiastika ändamål.

Helgsmål (av helg och fsv.
mål, tid), den tidpunkt, då enl.
gammalkyrklig, från judendomen
ärvd åskådning helg ingår, vilket
ansågs ske föregående
vardagskväll, vanl. kl. 6. Denna tidpunkt
markeras ännu i ett flertal
svenska församlingar genom
särskild klockringning,
helgs-målsringning.

Helgum, socken i Västernorrl.
1., pastorat i Härnösands stift.
Fanér- och möbelfabriker. 3,045
inv.

HeTiand (nyty. Heiland,
frälsare), en från 800-t. härrörande
dikt, skildrande Jesu levnad enl.
de 4 evangeliernas berättelse
(”evangelieharmonium”). H. är
det fornsachsiska språkets enda
bevarade litterära minnesmärke
(jfr Tyska språket).

Helia’nthemum, växtsläkte
(fam. Cista’ceae, ordn.
Parieta’-les), små halvbuskar med vanl.
gula blommor. H. vulga’re,
solvända, är rätt allmän i torra
ängsbackar.

Helia’nthus, växtsläkte (fam.
Compo’sitae). H. a’nnuus,
solros, manshög ört från Mexiko
med 20 cm. vida, gula
blomkorgar, odlas allmänt som
prydnadsväxt. Ur fröna pressas s o 1
-rosfröolja, använd i
matlagning och till tekniska ändamål.
H. tubero’sus från Nord-Amerika
har underjordiska, ätliga
stamknölar, jordärtskockor,
och odlas därför i trädgårdarna.
I Sverige blommar den sällan.

Helianti’n, ett färgämne, vars
natriumsalt utgör indikatorn
metylorange.

Helia’ster (grek, heliastai’), i
antikens Aten medlemmarna i en
folkdomstol (heliai’a). Under
storhetstiden utsågos genom
lott-ning årligen 6,000 H., varav
en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free