Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Helsingfors universitet—Helsingör
622
H:s betydelse för Finlands
kulturella liv, om bildningsanstalter,
press m. m. se Finland sp. 1579
—1580. — H. anlades 1550 ett
stycke n.ö. om sin nuv. plats, dit
staden flyttades 1640 och förblev
länge obetydligt. Sitt uppsving
fick H., sedan det av Alexander I
bestämts till huvudstad (1812)
och ämbetsverken överflyttats dit
från Åbo; efter Åbos brand (1827)
flyttades även univ. till H. (1828).
I det yttre fick H. sin karaktär
genom K. L. Engels (se d. o.)
stadsplan och monumentala
byggnader i klassicistisk stil. På
senare tid har H:s utveckling gått
raskt framåt; det är landets
kulturella, politiska och ekonomiska
medelpunkt. Om H. under
inbördeskriget 1918 se Finland sp.
1594—1595.
Helsingfors universitet,
Finlands största och äldsta univ.,
grundades i Åbo 1640 på initiativ
av Finlands dåv. generalguvernör
Per Brahe d. y. Efter Åbos brand
1827 flyttades univ., som då ännu
var Finlands enda, till den nya
huvudstaden Helsingfors, där det
verkade under namnet Kejserliga
Alexandersuniversitetet i
Finland, vilket namn 1919 avlöstes
av det nuv. Länge idkades vid
Åbo univ. huvudsaki. teologi och
filologi, men under 1700-t.
utvecklades det mer allsidigt. H. har nu
fem fakulteter, nämligen
teologisk, juridisk, medicinsk,
filosofisk och
agrikulturell-forstveten-skaplig. Då finskan så
småningom nått jämnställdhet med
svenskan men det senare språket
likväl var starkare företrätt
bland H:s lärare än bland
studenterna. blev H. vid tiden
närmast före frihetskriget 1918 en
brännpunkt för språkstrider.
Genom lagar (1923) och därpå
grundade nya statuter (1924) har be-
Helsingör. Marlakyrkan.
slutits, att båda språken skola
bli obligatoriska för lärarna och
att antalet föreläsare på resp,
språk skall i möjligaste mån
avvägas efter antalet finsk- och
svenskspråkiga studenter.
HeTsingin Sa’nomat
(”Helsingfors tidning”), daglig,
finskspråkig tidning i Helsingfors,
grundad 1904. Organ för
ungfinska partiet till 1918, nu för
framstegspartiet. Chefredaktör
1908—18 och sedan 1920 E. Erkko.
Helsingö’r, stad i
Frederiks-borg amt, Danmark, vid smalaste
delen av Öresund, mittemot
Hälsingborg (4 km. därifrån). Djup
och rymlig hamn. Skeppsvarv och
maskinverkstad.
Ängfärjeförbin-delse med Hälsingborg. H. har en
ålderdomlig prägel med trånga
gator och gamla hus. Dess
märkligaste byggnad är det forna
kar-melitklostret med Mariakyrkan,
en av de bäst bevarade
klosteranläggningar i Norden, uppförd
av tegel på 1400-t., nu asyl för
pauvres honteux. Vid H. upptogs
öresundstullen (se d. o.). 15.000
inv. — Invid H. M a r i e n 1 y s t,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
