Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Helsinki—Helvete
624
Skyttebanketten till firande av westfaliska freden 1648. Målning av Bartholomeus
van der Helst.
med f. d. kungl. lustslott (byggt
1761 av Jardin) och stor
havsbad-anstalt, samt Kronborg (se
d. o.).
HeTsinki, se Helsingfors.
Helsjön, vattenkur anstalt med
gyttjebad i Horreds skn, Älvsb. 1.
Helskyld 1. helsläkting
säges en person vara med annan,
om båda ha gemensamma
föräldrar. Jfr Hal vsky Id.
Helslut, se Kadens.
Helsot, förr benämning på
varje sjukdom med dödlig
utgång. Jfr Hel.
van der Helst [fann],
Bartholomeus, f. 1613, d. 1670,
holländsk porträttmålare,
verksam i Amsterdam, där han var
särskilt uppburen av det högre
borgerskapet, som föredrog hans
skickligt och samvetsgrant
målade porträtt framför
Rem-brandts. Berömda äro hans stora
skyttebilder från 1643 och 1648
i riksmuseet i Amsterdam.
Helstat, benämning på den
form av statsförbindelse mellan
Danmark, Slesvig och Holstein,
vilken utgjorde det konservativa
programmet i slesvig-holsteinska
frågan. Se Danmark sp. 62 f.
Helton, se T o n s t e g.
Heltyg, se Papper.
He’lvete (av fnord. Hel, se d.
o., och vite, straff), den ort, där
enl. kristen föreställning de
osaliga efter döden lida straffet för
sina synder. Föreställningen om
en straffets ort efter döden är icke
utmärkande blott för
kristendomen. Den uppträder tvärtom i ett
flertal religioner, ss. motsats till
tanken på ett evigt liv (sed.
o.) 1. en himmelsk salighet.
Antingen tänker man sig straffets
ort belägen i dödsriket (se d. o.
samt H a d e s) och kännetecknad
av mörker och dysterhet,
understundom också av köld (så bl. a.
det nordiska Niflheim). Eller
också föreställer man sig
strafforten ss. ett den brännande eldens
hemvist. Stundom kombineras
dessa drag, och till dem fogas
allehanda andra plågor, som den
mänskliga fantasin kunnat
uttänka. — Den kristna
föreställningen om ett H. anknyter
närmast till judendomens tankar om
G e h e’ n n a. Detta ord, den
grekisk-latinska formen av det aram.
gehinna’m, hebr. gehinno’m,
betecknar eg. Hinnoms dal s. om
Jerusalem, vilken i judendomen,
sannolikt på grund av den
avgudadyrkan, som där tidigare
bedrivits (jfr 2 Kon. 23: 10),
ansågs lämplig att i motsats till
Jerusalem ss. de frälstas hemvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
