Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herczeg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Herczeg—v. Herder
670
i Frankrike samt Cornwall i
England äro återstoder av H.
Herczeg [hä’rtsäg], Ferencz,
f. 1863, ungersk författare, har
vunnit framgång med hurtiga
och underhållande romaner (bl. a.
A Gyurcovics leänyok, 1893;
Flickorna Gyurcovics, 1903, och
A Gyurcovics fiuk, 1895;
Gyurco-vicsarna, 1901).
Herdabrev, en av biskop till
prästerskapet i hans stift
utfärdad rundskrivelse. I romerska
kyrkan utfärdas dylika H. med
anledning av aktuella problem
vid förefallande behov, i svenska
vanl. blott vid biskops
ämbets-tillträde.
Herdaminne, samling av
personalhistoriska uppgifter rör.
prästerskapet, understundom
också läroverkens lärarkår, inom ett
visst stift.
Herdedikt, gemensam
benämning på litterär behandling (i
lyrik, roman, drama) av herdar
och herdeliv. H. uppkom i
anslutning till en rent folklig diktning,
ehuru dess ursprungliga friskhet
och omedelbarhet tidigt
efterträddes av konventionalism och
stereotypa skildringar, samtidigt
som H. alltmer kom att bli ett
uttryck för överkultiverade
perioders längtan efter okonstlad
natur och enklare livsformer. Som
H:s skapare betraktas
Teo-k r i t o s med sina idyller, vilka
senare påverkat bl. a. Ve r g i •
1 i u s’ allegoriserande ekloger.
Under medeltiden så gott som
bortglömd, återupplivades H. i
skilda former av renässansen.
Den allegoriserande
eklogdiktningen odlades av Petrarca,
herdedramat, som tidigare haft
en utövare i Adam de la
H a 11 e (Le jeu de Robin et de
Marion), nådde nu sin främsta
utveckling med Tassos Aminta
Johann Gottfried v. Herder. Målning av
F. Tischbein.
och Guarinis länge ytterst
populära II pastor fido, och
herderomanen, på vilken genre redan
antiken med L o n g o s’ berömda
roman om Dafnis’ och Kloès
kärlek lämnat ett exempel,
blomstrade nu med Boccaccios
Ameto och Sannazaros
Areadia, den senare ofta imiterad,
bl. a. i portugisen M o n
tern a y o r s på spanska skrivna
Diana. Den mest bekanta bland
herderomanerna är d’ U r f é s
Astrée (5 dir, 1610—27),
efterbildad i de flesta europeiska
länder. Intryck från d’Urfé spåras
hos oss i U. Hiärnes Stratonice
samt i vår mest betydande
herdedikt, C r e u t z’ Atis och Camilla.
Med 1600-t. var emellertid
genrens glanstid i det stora hela slut,
om också åtskilliga senare
exempel finnas. Opera, modern
idylldiktning och även i viss mån den
exotiska romanen ha övertagit
element från H.
v. He’rder, Johann
Gottfried, f. 1744, d. 1803, tysk
filosof och författare. H:s under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
