Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heraskov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Herbert—Hercyniska bergen
668
inordning av nytt
kunskapsför-värv i ett större sammanhang i
lärjungens medvetande, dels
”metod”, d. v. s. att lärjungen
väg-ledes att självständigt tillämpa
ett visst kunskapsförvärv. Detta
kapitel i H:s pedagogik har av
Ziller utbildats till teorin om
undervisningens s. k. formalstadier.
Herbert [hø’bat], engelsk ätt.
1. Edward H., baron H. o f
Cherbury [åw tj9’bari], f.
1583, d. 1648, diplomat och
filosof, grundade den engelska
deis-men (se Naturlig
religion). — 2. Se Carnarvon.
Herbette [ärbä’tt]. 1.
Mau-r i c e H., f. 1871, fransk diplomat,
länge verksam i
utrikesministeriet, bl. a. ss. chef för dess
pressbyrå 1906—11, sedan 1922 fransk
ambassadör i Bryssel. — 2. J e a n
H., f. 1883, den föreg:s brorson,
fransk publicist, 1915
utrikesredaktör i le Temps, 1924
medarbetare i 1’Information,
designe-rad till ambassadör i Moskva.
Herbivo’r (av lat. he’rba,
gräs, och vora/re, äta),
växtätande.
Hercegovina [härtsegå’vvina],
ty. Herzegowi’na, turk. H er sek,
”hertigdömet”, tillsammans med
Bosnien provins i Jugoslavien.
Omkr. 9,000 kvkm. 250,000 inv.
Är till stor del ett ofruktbart
höglands- och karstområde, som
av-brytes av fruktbara dalar.
Huvudflod Narenta. Huvudnäring är
åkerbruket, som producerar
spannmål, tobak, vin. Av
befolkningen är % romerska 1. grekiska
katoliker, med någon övervikt för
de förra, % muhammedaner.
Huvudort Mostar. H. var under
medeltiden stundom förenat med
Ungern, Serbien 1. Bosnien,
stundom självständigt och blev i
mitten av 1400-t. tyskt rikslän och
hertigdöme (därav namnet). I
slu
tet av 1400-t. intogs H. av
turkarna; 1878 ställdes det under
Österrikes förvaltning, införlivades
1908 med österrikisk-ungerska
monarkin och ingår sedan 1919 i
Jugoslavien. Jfr Bosnien.
Hercula’neum, H e r c u 1 a
-n u m, forntida stad i Kampanien,
Italien, nära Vesuvius. Förstördes
i grund liksom Pompeji (jfr d. o.)
vid Vesuvius’ utbrott 79 e. Kr.
Vid utgrävningar, som företagits
sedan början av 1700-t., ha
betydande antika fynd gjorts (bl. a.
1800 bokrullar av papyros,
hu-vudsakl. innehållande grekiska
filosofers skrifter), över H. ligga
nu städerna Portici och Resina.
Herculano de Carvalho e
Araujo [irkola’no de käirvaTjo e
aörao’jo], Alexandro, f. 1810,
d. 1877, portugisisk diktare och
historiker, införde den
nyromantiska riktningen i sitt lands
vitterhet (bl. a. de politisk-religiösa
prosadikterna A voz do propheta,
1836). Genom sin Historia da
Portugal (1845—52) blev H. den
kritiska historieforskningens
förste representant i Portugal.
He’rcules. Astr. Stjärnbild på
n. hemisfären, mellan Ophiuchus
och Lyran, innehåller endast
svagare stjärnor. Jfr A p e x. — Myt.
Se Herakles.
Hercules’ stöder, under
antiken namn på Gibraltar och en
klippa på den motsatta,
afrikanska sidan, båda vid ö. mynningen
av sundet. Se Herakles.
Hercy’niska bergen, en
benämning, som använts i
skiftande betydelse men numera av
geologerna brukas som beteckning
för en stor, nu nedbruten
veckbergskedja, som bildats efter
kar-bontiden och sträckt sig över mell.
och v. Europa. De flesta av de
mellan tyska bergen, Vogeserna,
Auvergnes högland och Bretagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
