Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herodianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Herodianer—Heroin
686
N. T. omtalas han i Apg. 12
(under det blotta namnet Herodes)
ss. förföljare av den kristna
församlingen i Jerusalem. Där
berättas också om hans död, på ett
med Josephus i huvudsak
överensstämmande sätt. Under denne
H:s tid anlades den tredje och
sista muren på Jerusalems n.
sida. — Av de herodianska
ättlingarna buro f. ö. flera namnet
H. Bland dem märkes en broder
till Agrippa I, vilken 41 e. Kr.
av Claudius erhöll
konunga-värdighet över Chalkis på
Libanon, där han regerade till sin död,
år 48. En son till Agrippa I var
den Agrippa, som omtalas i Apg.
25 f. Denne erhöll år 50 sin
nyssnämnde farbroders område och i
utbyte mot detta, år 53, Filippus’
forna tetrarki jämte ett par
andra områden, vartill av Nero
lades stycken av Galiléen och
Peréen och slutligen av
Vespasia-nus, ss. tack för Agrippas
välförhållande under judiska kriget,
betydande områden n. om Palestina.
Denne Agrippa synes ha levat till
inemot årh:s slut. I sin politik
var han utpräglat romarvänlig.
Herodia’ner, d. v. s. anhängare
av den herodianska dynastin (se
Herodes), omtalas på två
ställen i N. T., Mark. 3: 6 och 12: 13.
Båda gångerna nämnas de ss.
stående i förbund med fariséerna.
Om deras program vet man intet
bestämt.
Herodia’nos, romersk
ämbetsman från Syrien, författare till
en på grekiska skriven romersk
historia i 8 böcker, omfattande
tiden från 180 till 238 e. Kr.
Hero’dias, sondotter till
Herodes den store och syster till
Agrippa I (se Herodes 3), var
först förmäld med en halvbroder
till sin fader, vid namn Herodes.
Inför utsikten att bli gemål åt
Antipas (se Herodes 2)
övergav H. emellertid sin förste man.
Ss. Antipas’ gemål genomdrev hon
enl. N. T. (Mark. 6: 17 ff.)
avrättningen av Johannes döparen.
Sin man följde hon i
landsförvisningen.
Hero’dotos, f. omkr. 484, d.
omkr. 424 f. Kr., grekisk
historieskrivare. H. tillhörde Perikles’
lärda och konstnärliga krets i
Aten. Genom en omfattande
skildring av per ser kriget (till 478 f.
Kr.), senare uppdelad i nio, efter
sånggudinnorna uppkallade
böcker förvärvade H. eftervärldens
berömmelse och epitetet
”historieskrivningens fader”. Verket
in-ledes med en delvis på
rese-iakttagelser stödd skildring av
Orientens länder och historia
(särskilt berömd är skildringen
av Egypten och dess kultur) och
grekernas äldre hävder,
varigenom han bl. a. belyser den
urgamla motsättningen mellan
Grekland och Orienten. H:s
härstamning från en rik jonisk
köp-mansfamilj i Mindre Asien har
medfört, att han stod främmande
för fastlandsgrekernas nationella
hänförelse, även om hans arbete
präglas av stark förkärlek för
Aten. H. är i viss mån en
logo-graf (se d. o.) och ss. sådan mera
en berättare av sagohävder än en
kritisk forskare. Hans episka stil
har varit ett mönster för äldre
tiders historieskrivning. H: s
verk äro översatta till svenska av
Claes Lindskog.
Heroi’d (av grek, lie’ros,
hjälte), ”hjältebrev”, en av fingerade
brev bestående dikt. Den första H.
skrevs av Ovidius, som lät dessa
brev vara författade av de
grekiska sagornas hjältar
(”heroer-na”).
Heroi’n,
diacetyTmor-f i’ n, användes som klorvätesyrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
