Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hidjazbanan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Hieracium—Hieroglyfer
736
Hieroglyfer.
ländska
språkrensningssträvan-dena. H:s diktsamlingar räknas
till de yppersta av flamländsk
lyrik.
Hieracium, f i b b 1 o r,
växtsläkte (fam. Compo’sitae),
utbrett huvudsakligen på n.
halvklotet. Svenska florans
formrikaste släkte, omfattande
tusentals olika småformer. Många visa
apogami 1. apospori. Former av
H. pilose’lla, gråfibbla, H.
umbella’tum, hökfibbla, m. fl.,
alla med gula 1. rödaktiga
blommor, äro allmänna på gräsmark.
Se ill. sp. 734.
Hierarki’ (grek, hierarki’a,
högre prästerligt ämbete), ett
system av prästerliga
ämbetsinne-havare, där varje grad har sin
bestämda maktbefogenhet, t. ex.
romerska kyrkans prästerskap. -—
Adj. h i e r a’ r k i s k.
Hiera’tisk (av grek. hiero’s,
helig), prästerlig. — H. skrift,
se Hieroglyfer.
Hierofa’nt (av grek. hiero’s,
helig, och fai’nein, visa),
översteprästämbete i Eleusis (se d. o.).
Hierogly’fer (av grek. hiero’s,
helig, och gly’fein, inrista)
kallas den på de fornegyptiska
minnesmärkena förefintliga
bildskriften. Denna, som redan vid
den historiska tidens början är
en fullt utbildad skriftform,
består av ett större antal tecken
(över 2,000, varav dock endast
ung. 500 mera allmänt voro i
bruk), avbildande människor,
djur, kroppsdelar, växter och
växtdelar, husgeråd, verktyg,
vapen m. m. Urspr. har
hieroglyf-skriften säkerligen varit rent
symbolisk, d. v. s. ett tecken har
direkt betecknat det avbildade
föremålet 1. något begrepp, som
genom idéassociation lätt kunnat
därmed sättas i samband (tecknet
för öga betecknar t. ex. såväl
”öga” som ”se”). Sådana tecken
kallas ideografiska. På detta sätt
kunde emellertid endast ett
begränsat antal ord symboliseras.
Man fann då den utvägen att låta
tecknet för ett ord även
representera ett 1. flera andra med
liknande ljudvärde (så t. ex.
betecknade bilden av en skalbagge såväl
chpr-” skalbagge” som
cÆpr-”bli-va”). Därmed hade en
stavelse-skrift kommit till stånd, varvid
emellertid är att märka, att i
fornegyptiskan liksom i flera
semitiska språk hänsyn i skriften
huvudsaki. togs till
konsonanterna; de riktiga vokalerna kunde
den läsande själv finna av
sammanhanget. De flesta ord i
fornegyptiskan innehöllo tre 1. två
konsonanter, men även stavelser
med en konsonant förekommo, och
ur dessa har ett alfabet om 24
tecken uppstått. Dessa alfabetiska
tecken användas i förtydligande
ändamål jämte de ideografiska
och stavelsetecknen; en ren
bok-stavsskrift har det gamla
Egypten ej kommit fram till.
Förutom nu nämnda tecken funnos
även s. k. determinativer, som
sattes efter ordet för att angiva
dess ungefärliga betydelse och
som själv ej utlästes (t. ex. en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
