Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälmare kanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Hjälmaren—Hjälpmaskiner
796
slussar med 35,62 m:s längd, 7,13
m:s bredd och med samma
vattendjup som i kanalen. H.
trafikeras av Hjälmare kanal- och
slussverks a. b., grundat 1816.
Hjälmaren, Sveriges till
storleken fjärde insjö, den minsta av
de stora mellansvenska sjöarna,
belägen mellan Närke,
Västmanland och Södermanland. 480
kvkm. 6 mil lång, 2 mil bred; största
djupet är 18 m. H:s bäcken, som
består av ett större mittparti,
Stora H., samt två i
Södermanland och Närke inskärande vikar,
östra och Västra H., har bildats
genom sprickor och sänkningar i
berggrunden, öarna äro få, störst
Vinön i Stora H., mest bekant
den nu landfasta
Engelbrekts-holmen. De största tillflödena
äro Närkes Svartå, Täljeån,
Eorsån; avlopp är Eskilstunaån.
Fisket i H. ger god avkastning,
men den förr rika kräftfångsten
är förstörd genom kräftpest.
Genom sjösänkningen och
regleringen av H:s vattensystem 1877—
87, det största företag i sitt slag
i Sverige, kanske i Europa,
sänktes ytan med 1,78 m. och 18,700
hektar åkerjord vunnos.
Hjälmkasua’r, se
Kasuar-fåglar.
Hjälmseryd, socken i Jönköp. 1.,
jämte Stockaryd pastorat i Växjö
stift. 2,790 inv. — Den gamla
romanska kyrkan med medeltida
målningar kvarstår som ruin.
Hjälmsnäckor, Ca’ssidae, en
fam. marina, huvudsaki. tropiska
Snäckor med kort spira och
små tänder på insidan av den
långa, smala skalöppningens
ytterkant. H. leva vanl. på ringa
djup nära stränderna. Skalen av
många H., t. ex. Ca’ssis-arter,
användas som prydnader.
Hjälmvalv, se Valv.
Hjälpdagsverke, kameral
be
nämning på vissa nu avskaffade
dagsverken, dels ingående i
man-talsräntan, dels utgående till
kungsgårdar och boställen.
Hjälpförbandsplats, närmast
stridslinjen upprättade
förbandsplatser, etablerade av till de
stridande trupperna hörande
sjukvårdspersonal. Jfr
Huvudförbandsplats.
Hjälpkassor (ty. Hilf skassen),
i de germanska länderna
benämning på sjukkassor,
understödsföreningar o. d. En engelsk
motsvarighet är Friendly societies.
Hjälpkryssare, snabbgående
handelsfartyg, som tillgripas vid
krigstillfälle samt beväras för att
göra viss kryssartjänst, ss.
spaning, bevakning,
handelsförstö-ring m. m. Enl.
Washingtonkonfe-rensens bestämmelser må i
fredstid å dylika fartyg inga andra
förberedelser för fartygets
om-ändring vid krigstillfälle vidtagas
än nödvändiga förstärkningar av
däcken för att kunna uppställa
kanoner av högst 152 mm. kaliber.
Hjälplinjer, se Bilinjer.
Hjälpmaskiner 1.
auxiliär-maskiner, smärre maskiner
ombord å fartyg. För navigering
användas ankarspel och
förhal-ningsspel samt styrmaskiner. För
lossning och lastning användas
vinschar. H. för
framdrivnings-maskineriet äro vid ångmaskiner
cirkulations-, luft- och
matarpum-par, manövermaskin,
baxnings-maskin samt askejektorpumpar,
vid förbränningsmotorer
kylvattenpumpar, smörjoljepumpar,
hjälpkompressorer och
baxnings-masldn. Till H. räknas även
läns- och ballastpumpar och
be-lysningsmaskiner. På segelfartyg
användas H. dels för
framdrivande av fartyget, dels för
manövrerande av riggen samt för lossning
och lastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
