Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjälprote - Hjälpverb - Hjälsta - Hjälstad - Hjältefonden - Hjärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Hjälprote—Hjärna
798
Hjälprote, se
Indelningsverket.
Hjälpverb, verb, som i förening
med ett annat verbs
nominalfor-mer (infinitiv, particip, supinum)
bilda olika former av detta senare.
— I sv. användas ha för att bilda
tidsformer, ss. perfektum,
plus-kvamperfektum, och bliva för att
uttrycka passivum. — Böra,
kunna, lära, må, töra, vilja m. fl.
uttrycka modalitet (modala H., jfr
Modus). — H. äro i stort sett
även verb, som användas
omskrivande 1. för att uttrycka
aktions-arter: Han står och ser, han höll
på att...
Fig, 1. Huvud med hjärna av arbetare
(A), hona (B) och hane (C) av myra
(vid samma förstoring).
Hjälsta, socken i Uppsala 1.,
jämte Fittja, Holm och Kulla
pastorat (H j äls t aholm s
pastorat) i Uppsala stift. 500 inv.
Hjälstad, socken i Skarab. 1.,
jämte Vad, Svenneby och Mo
pastorat i Skara stift. 700 inv.
Hjältefonden, se Carnegie
och Carnegiestiftelsen.
H j ärna. I. Jämförande
anatomi hos djur. 1)
Ryggradslösa djur. Med
H. förstås i regel den främsta
större anhopningen av
nervvävnad (ga’nglion), ofta belägen
inom ett mer 1. mindre tydligt
avskilt huvud. Hos vissa maskar och
Fig. 2. a. Schema av hjärna med 5
hjärnblåsor före bildningen av
hemi-sfärerna; b. efter hemisfärbildningen.
hos leddjur når denna ”hjärna”
en ganska invecklad byggnad med
associationsområden inskjutna
mellan sensoriska och motoriska
nervkomplex. Dylika områden
utgöra t. ex. de hästskoformiga
kropparna (fig. 1, hk.) i nackdelen
av H. hos insekter och anses
utgöra ”intelligenscentra”, inom
vilka komplicerade instinkter tros
vara lokaliserade. Dessa kroppars
olika utveckling hos de ”psykiskt”
olika utvecklade kasten inom ett
myrsamhälle åskådliggöres på
fig. 1. — 2) Ryggradsdjur.
På embryots ryggsida bildas
tidigt en grund längsfåra,
rygg-märgsfåran, i vilken det yttre
groddbladet är särskilt tjockt.
Dètta parti sänker sig under
hudens yta, bildande ett i
kroppens längsaxel liggande,
tjock-väggigt cellrör, ryggmärgsröret.
Fig. 3. Schematiskt tvärsnitt genom
stora hjärnan av kräldjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
