Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Hjärta
826
riae; fig. 2, a.cor.), som utgå ur
aorta omedelbart ovan dess
klaffar. Återflödet av blodet sker
genom kransvenens grenar, med
in-mynning i vänstra förmaket.
Schema över H. och
blodströmning hos människan ges i fig. 4.
— H. kan oberoende av
nervsystemet rytmiskt sammandraga
sig så, att ur kroppen uttagna
H. kunna fortsätta att slå i
många timmar, om de
genomspolas med lämpliga
näringslös-ningar. Skapandet av
kontrak-tionsimpulserna och deras
fort-ledning till muskulaturen äro
bundna till retledningssystemet,
uppbyggt av en spec. cellvävnad,
de purkinjeska
celler-n a. Kontraktionsimpulsen utgår
från en anhopning av dylik
vävnad, sinusknutan, i vecket
mellan övre hålvenen och högra
förmaket. Härifrån utbreder sig
impulsen i förmaken och
framkallar deras kontraktion samt
når ned till den atrioventriculära
(a—v) knutan på gränsen till
kamrarna. Från a—v knutan
löper retledningssystemet i en
gemensam stam, His’ska bunten,
Fig. 3. Människohjärta. Längdsnitt.
Fig. 4. Människohjärta. Pilarna ange
blodströmmens riktning.
genom den bindväv, som isolerar
förmaken från kamrarna.
Stammen avger en gren till vardera
kammaren; dessa grenar dela sig
till ett nätverk under endocardiet.
Den från förmaken kommande
impulsen har att passera hela
denna ledning, innan den, nära nog
samtidigt, når
kammarmuskulaturens olika delar. —
Hjärtkon-traktionen tillgår så, att
förmaken först kontrahera sig, varvid
deras innehåll drives in i de nu
slappa kamrarna. Därefter
kontrahera sig de bägge kamrarna
och driva ut blodet i pulsådrorna,
och efter en kort paus upprepas
det hela. Sammandragningen
benämnes s y’ s t o 1 e, utvidgningen
dia’stole; tillsammans utgöra
dessa en hjärtperiod. —
Hjärtnerver. Cerebrospinala
nervsystemet skickar i ne’rvus
va’gus till H. impulser, som
minska hjärtfrekvensen. Genom
nerver från sympatiska
gränssträngen, ne’rvi accelera/ntes,
tillföras impulser, som öka
frekvensen. Dessa nerver ha sekundära
centra i ganglier utanpå H. och
stå i förbindelse med
retlednings-systemets centra. Av centralt
ledande nerver känner man endast
nervus depre’ssor, som på
reflek-torisk väg verkar
kärlutvidgan-de. — Under vila uppgår anta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
