- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
827-828

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärta - Hjärtarytmi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

827

Hjärtarytmi—Hjärtmusslor

828

En art hjärtmusslor (Cardium
echina’-tum) utsträckande ”foten”.

let pulsslag normalt till omkr.
70—80 i min.; under arbete kan
den uppgå till över det dubbla
(hjärtklappning). Den
blodmängd, som i vila passerar
H. på 1 min. uppgår till 4 a 5 1.;
vid arbete kan denna mängd mer
än sexdubblas. — Vid
kammar-kontraktionen slår hjärtspetsen
an mot bröstväggen, varest
hj ärtstöten kan kännas i
5:e revbensmellanrummet. Genom
muskelkontr aktionen vid
kam-marsystole uppstår en ton, 1 : a
hj ärttonen och vid
slutningen av de arteriella klaffarna 2 : a
hj ärttonen, vilka kunna
avlyssnas. — Storleken av H.
bestämmes genom perkussion 1.
medelst röntgenljus. Genom olika
registreringsmetoder kunna hj
ärtrörelserna grafiskt projiceras.
En enkel mekanisk registrering
av spetsstöten benämnes k ar •
d i o g r a’ m. Genom registrering
av H:s aktionsströmmar erhållas
kurvor,
elektrokardio-g r a m, ur vilka förmaks- och
kammarkontraktionernas förlopp
kunna utläsas.

Hjärtarytmi’, Hjärtatrofi’,
se Hjärtsjukdomar sp.
832.

Hjärtblad, se Blad och Frö.

Hjärtblock, se
Hjärtsjukdomar sp. 832.

Hjärtdilatatio’n, se
Dilatation och
Hjärtsjukdomar sp. 831.

Hjärter, se Kortspel.

Hjärtfel, Hj
ärtförlamning, se Hjärtsjukdomar
sp. 830, resp. 831.

Hj ärtgift, gift, som
företrädesvis påverkar hjärtat.
Förlamande på hj ärtmuskulatur och
retledningssystem verka vissa
växtgifter, bland vilka märkas
digitaTis-glykosiderna,
strofan-ti’n (från Stropha’ntus-a.rter) och
scillaVn (från TJrgi’nea marVtima,
sjölök), dessutom kini’n,
barium-och kaliumsalter och narko’tica av
olika slag. Som huvudsaki.
retande H. verka stora doser kaffei’n
och teobromVn. Andra gifter, ss.
atropVn, akoniWn, pilokarpi’n,
nikoti’n samt muscari’n (ur
flugsvamp), förlama närmast
”nerv-ändapparaten” i
hjärtmuskulatu-ren, ofta efter ett stadium av
stark retning. I medicinen
utnyttjas de förlamande egenskaperna,
huvudsaki. hos digitalis-gruppens
ämnen och kininet, för att
nedsätta hjärtats retbarhet och
erhålla en långsammare, mera
effektiv hjärtverksamhet.

Hjärthypertrofi’, se
Hjärtsjukdomar sp. 832.

Hjärtklappning, se Hjärta
sp. 827 och
Hjärtsjukdomar sp. 832.

Hjärtlanda, socken i Jönköp.
1., jämte Hultsjö och Skepperstad
pastorat i Växjö stift. 250 inv.

Hj ärtlidande, se
Hjärtsjukdomar sp. 829.

Hjärtmusslor, Cardi’idae, en
fam. Musslor med radiära
åsar på de starkt välvda skalen.
Sedda fram- 1. bakifrån, ha H. en
hjärtlik form. Med tillhjälp av
den långa, fingerlika och i regel
vinkelböjda foten kunna H. göra
halvmeterlånga språng framåt.
Vanl. anträffas H. helt 1. delvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free