Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländsk konst - Holländsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Holländsk litteratur
878
voro de tre bröderna Mari s, av
vilka särskilt Jakob för tanken
till de stora landskapsmålarna
under 1600-t. En av det
modernaste måleriets stora föregångare,
van G o g h, var holländare till
börden, ehuru hans konst närmast
hör samman med den franska.
Holländsk litteratur. H. i
vidare mening omfattar även den
på nederländskt språk skrivna
litteraturen i Belgien, och båda
behandlas här intill uppkomsten
av en nyfiamsk litteratur (se
Flamländska språket
och litteraturen) i ett
sammanhang, medan den
latinska i Holland och Belgien liksom
den franskspråkiga i Belgien kan
anses falla utom H:s råmärken.
— Medeltiden och den
tidigare renässansen (omkr.
1170—1600). Om en holländsk 1.
nederländsk litteratur i egentlig
bemärkelse kan man tala först
fr. o. m. senare hälften 1. slutet
av 1100-t. Till en början äro de
belgiska landsdelarna den
litterära och andliga odlingens
centrum; först så småningom
för-skjutes tyngdpunkten till de n.
provinser, som bilda det nuv.
konungariket Nederländerna 1.
Holland. — Den
medelnederländska litteraturen är i sitt
tidigare skede (omkr. 1170—
1350) i väsentlig mån en
översättnings- och
efterbildningslit-teratur med källor och mönster
i den latinska och franska, även
om nationella inslag ej saknas.
Medan de tidigaste spåren av
nederländsk diktning stamma
från gränsområdet till Tyskland
(Heinrich v. Veldeke, se d. o.),
upplever litteraturen sin
egentliga blomstring i Flandern och
Brabant. Här översättas 1.
efterbildas de flesta av den franska
litteraturens mera kända
dikt
cyklar : den frankiska romanen
(Chanson de geste, se d.
o.), den bretonska (se
Bre-tonska romanerna), den
antika och den
sengrekisk-bysan-tinska, som med korstågen nått
Västerlandet. Sin höjdpunkt
uppnår denna tidigare litteratur i
det realistiskt-satiriska eposet
Reinaert de vos (omkr. 1260),
efter en ”branche” av den
franska Roman de Renard,
m. a. o. i djursagan (se d. o.).
Detta epos förebådar ett nytt
skede i den holländska
medeltidsdiktningen, det s. k. tredje
ståndets poesi (M a e r 1 a n t, se d. o.),
en frukt av de uppblomstrande
flandriska städernas
maktutveckling, medan å andra sidan den
kyrkliga mystiken, under
inflytande av rörelser i Tyskland, i
lyrik och prosa ger en högre flykt
och ett djupare innehåll åt
litteraturen (diktarinnan Hade-
w y c h, Jan van Ruys-
broeck, Hendrik Mande
m. fl.; jfr T h o m a s a Kempis’
Imita’tio Chri’sti och den sedligt
religiösa reformrörelsen från ”De
broederschap des gemeenen
le-vens”). Den världsliga lyriken,
inom vilken samtidigt realismen
mer och mer vinner överhand,
utvecklar, i växelverkan med den
andliga, från mitten av 1300-t.
inpå 1500-t. en allt större
rikedom i form och innehåll
(Ant-werpsch liedeboek av 1544).
Medeltidsdramat med bibliska 1.
legendariska ämnen (jfr
Drama sp. 498) upptar i sin
utveckling till ”moraliteiten” och
”kluchten” (farser) allt fler
världsliga element. Denna och
andra diktarter omhändertagas
efter franskt mönster av de s. k.
”rederi jkers” (rhétoriciens) 1.
”Kamers van Rhetorycke”, ett
slags litterära gillen i överen^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
