Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Holländsk litteratur
880
stämmelse med medeltidens smak
för skråartade sammanslutningar.
— Den andliga kulturens
pånyttfödelse genom humanismen
(E r a s m u s m. fl.) och
renässansen, sker i Nederländerna under
1500-t., utan att därför det gamla
helt dör ut; tidens litteratur
kännetecknas ock av motsättningen
mellan reformation (Philips
van Marnix, f. 1538, d. 1598)
och medeltida katolicism (Anna
Byns, f. omkr. 1494, d. 1575). Med
renässansen kommer
författarindividualiteten, diktens anseende
som konst och skillnaden mellan
lärda och olärda diktare till synes
i litteraturen. I uppkomsten av
det nya ha de s. provinserna den
största andelen, men fr. o. m.
1500-t :s slut är Holland och
särskilt Amsterdam det andliga
livets brännpunkt. Vid övergången
till den nya tiden och renässansens
genombrott stå de
nordnederländska författarna Coornhert (f.
1522, d. 1590), Spieghel (f.
1549, d. 1612) och Roemer
Vis-scher (f. 1547, d. 1620). I
Amsterdams båda ”rederijkers-kamers”,
den äldre (Spieghel, Roemer
m. fl.) och den sydnederländska
(Vondel m. fl.), samt i kretsen
kring Roemer (Coster, Bredero,
Hooft) förberedes H: s
uppblomst-ring i det följande seklet. —
1 6 0 0-t: s litteratur. Under
1600-t., II :s guldålder, utvecklar
sig litteraturen i Holland under
fortsatt beröring med den syd- och
västeuropeiska till en höjd, som
den sedan ej uppnått. Medan
latinskrivande humanister, ss.
Heinsius, Grotius och
V o s s i u s, förvärva sig ett namn
i den europeiska
lärdomshistorien, når den egentliga
renässanslitteraturen med
källflöden ur den folkliga
medeltidsdiktningen sin fulländning hos
Joost van den Vondel (se
d. o.), Hollands störste skald. Ur
1500-t :s naivare skådespel
uppstår gradvis under inflytande av
det humanistiska skoldramat i
Senecas stil och det klassiska
sorge- och lustspelet det moderna
dramat, under det att
rederijker-gillenas scen successivt avlöses
av Samuel Costers (se
d. o.) akademi och
Amsterdams nya Schouwburg (1637).
Vondels tragedier, vilkas
höjdpunkt är hans Lucifer (1654),
visa en fortskridande utveckling
hän mot det grekisk-antika
dramat. Vondels like i
ursprunglighet är lustspelsdiktaren
Bredero (se d. o.; det realistiskt
-komiska dramat De Spaansche
Brabander m. fl.), vilken även
odlar den konstmässigt-folkliga
och den religiösa lyriken. Till sin
läggning är Vondel närmast
lyriker, ss. sådan efterföljd av J a n
van Luy ken (f. 1649, d. 1712).
Med Vondel tävlar i rykte den
store renässanslyrikern,
skådespels- och historieförfattaren
Hooft (se d. o.), vars slott
Muiden blir en samlingspunkt för
flera av samtidens diktare och
lärda: Konstanti j n H u y
-gens (se d. o.), Roemer
Vis-schers döttrar Anna (f. 1583,
d. 1651) och Maria
Tessel-schade Vis scher (f. 1594, d.
1649) m. fl. Högst i popularitet
når den lättfattlige och
sedelärande Jakob Cats (sed. o.),
mycket uppburen även i Norden;
Vondel och övriga
1600-talsför-fattare sträcka sitt inflytande
till Tyskland och Skandinavien,
och återverkan av den holländska
renässanslyriken spåras i
Sverige ännu sent på 1700-t. —
17 00- och 1 80 0-t. Under
1600-t :s sista fjärdedel och
1700-t:s första hälft,
upplysningstide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
