Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huerta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Huerta—Hugenotter
974
1. Viktig hamnstad, varifrån
provinsens stora malmproduktion
exporteras. 35,000 inv.
Huerta [oe’rta], V i c t o r i a
-no, f. 1854, d. 1916, mexikansk
president. Under oroligheterna
efter Porfirio Diaz’ fall spelade
H. en framträdande roll, avsatte
1913 Diaz’ efterträdare Madero
och lät välja sig till president
men måste efter en långvarig
konflikt med För. Stat., som vägrade
erkänna honom, och efter hård
kamp med upproriska generaler,
bl. a. Carranza, lämna landet
1914.
Huesca [oe’ska], provins i n.
Spanien, vid franska gränsen.
Huvudstad Huesca.
Malmförekomster. 250,000 inv.
Hufvudstadsbladet, Finlands
främsta svenskspråkiga tidning,
grundad i Helsingfors 1864 av A.
Schauman. Chefredaktör är sedan
1885 A. Frenckell. H. är organ för
svenska folkpartiet och ivrig
förkämpe för svenskheten.
Hugeno’tter (fr. liuguenots,
av oviss härledning; möjl. en
förvrängning av ty. Eidgenossen,
”edsförbundna”), från omkr. 1560
namn på de franska
protestanterna. Protestantismen hade trots
svåra förföljelser vunnit stor
utbredning bland adel och
borger-skap i Frankrike, under Frans I: s
tid i sin lutherska form och
sedermera ss. kalvinism, särskilt i s.
Frankrike. På en synod i Paris
1559 antogs en reformert
trosbekännelse och organiserades
kyrkan. H:s ledare voro vid denna
tid amiral Coligny samt konung
Anton av Navarra och prins
Louis av Condé, båda av
ättegrenen Bourbon. Som katolikernas
ledare framträdde bröderna
Fran-cois och. Charles av hertigliga
ätten Guise. Då änkedrottningen
Katarina de Medici 1560 övertog
styrelsen ss. förmyndare för den
tioårige sonen Karl IX, närmade
hon sig till en början H. för
att i konungamaktens intresse
finna en motvikt mot det förut
dominerande katolska partiet.
Under inflytande av den
försonlige kanslern, humanisten
Michel 1’Höpital, tillförsäkrades
H. fri religionsövning genom det
s. k. januariediktet 1562.
Åtgärden alstrade en häftig förbittring
hos de ivriga katolikerna, och
under ledning av Frangois av
Guise överfölls och dödades en
hop gudstjänstfirande H. vid
Vassy s. å. Detta gav anledning
till hugenottkrigen, vilka,
om än flera gånger avbrutna av
fredsperioder, varade i över 30
år. Katolikerna voro i de tre
första krigen (1563—70)
framgångsrika, ehuru H. genom
Katarinas av politiska skäl
förestavade medlande inflytande
er-höllo billiga freder, ss. den
tredje (”eviga”) i
Saint-Germain-en-Laye 1570, vari H:s
samvetsfrihet högtidligen erkändes. Då
hade dock tre av ledarna
omkommit på våldsamt sätt, Anton
av Navarra, Louis av Condé
och Frangois av Guise. Som H:s
ledare framträdde nu alltmer den
unge konung Henrik av Navarra,
Antons son, ss. katolikernas Karl
IX :s broder, Henri av Anjou
och Frangois’ av Guise äldste
son, Henri. Efter freden kallades
Coligny till hovet, och ett
giftermål uppgjordes mellan Karl IX: s
syster Margareta och Henrik av
Navarra. Medan Colignys
inflytande över den unge Karl IX
växte, närmade sig emellertid
Katarina snart det katolska
partiet, med vars ledare hon
uppgjorde planen till ”Parisiska
blodsbröllopet” 1.
”Bartolomei-natten” (se d. o.). Ett härav
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
