Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huerta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Hugga—Huggormar
976
väckt nytt krig slutade 1573.
Under Karl IX :s broder och
efterträdare Henrik III (tidigare
hertig av Anjou) uppblossade
striderna tid efter annan. Efter 1584
förbundos de med frågan om
tronföljden efter den barnlöse
konungen, i det en 1576 bildad helig liga,
ledd av Henri av Guise, kämpade
för kättaren Henriks av
Na-varra utestängande från
tronföljden (”de tre Henrikarnas krig”).
Denne blev emellertid ss.
närmaste tronarvinge konung 1589,
ehuru han fortfarande
bekämpades och först efter övergång till
katolicismen 1593 vann allmänt
erkännande. Ediktet i Nantes
1598 gav H. nästan fullständig
religionsfrihet och rätt att
besitta ett flertal
”säkerhetsplat-ser”. Sedermera, under Ludvig
XIII, visade sig emellertid dessa
innebära ett hot mot statens
enhet och indrogos därför, dock
först efter en långvarig kamp,
vars höjdpunkt var kardinal
Richelieus erövring av H:s
starkaste fästning, La Rochelle
(1628). F. å. utfärdades i Alais
ett ”nådeedikt”, som bekräftade
religionsfriheten. Sedan Ludvig
XIV från omkr. 1680 genom
varjehanda tvångsmedel, främst
de beryktade ”dragonaderna” (se
d. o.), sökt förmå H. att omvända
sig till katolicismen, följde 1685
upphävandet av ediktet i
Nan-tes, vilket ledde till en
massut-vandring av minst 250,000 H.
Denna idoga befolkning bosatte
sig mestadels i England, Holland
och Brandenburg, till stort gagn
för dessa länder. Av de
kvarblivna togo många sin tillflykt
till Cevennernas otillgängliga
bergstrakter, där de trots
ständiga förföljelser ( jfr K a m i s a
r-d e r) höllo stånd (”öknens
kyrka”). Under 1700-t. stärktes
H:s berättigade krav genom
upplysningsfilosofernas verksamhet
och förföljelser beivrades (jfr
Galas). Under Napoleon
ordnades H:s förhållande till staten, i
det att den reformerta kyrkan
blev ett av staten erkänt
religionssamfund.
Hugga. 1. Haka fast en krok
i en ring, stropp o. d. — 2. En
båt säges H., om den vid
sjögång på grunt vatten stöter mot
sjöbottnen för var gång en
vågdal passerar förbi.
Huggare, se Svärd.
Huggenäs, socken i Värml. 1.,
jämte By, Säffle, Bro och Södra
Ny pastorat i Karlstads stift..
460 inv.
Huggins [ho’ggins], sir
William, f. 1824, d. 1910, engelsk
astronom och fysiker, en av
grundläggarna av
spektralanaly-sens användning inom
astrofysi-ken och den förste, som lyckats
fotografera stjärnornas spektra.
Huggormar, Vipe’ridae, en
fam. giftiga Ormar med platt,
hjärtformigt, ovan vanl. av
smärre fjäll täckt huvud och kölade
fjäll på kroppen. I överkäken
finnas ett par långa, böjda
gifttänder och bakom dem smärre
reservtänder, i gommen och underkäken
små, svaga tänder. I vila ligga
gifttänderna infällda i ett
slem-hinneveck i gommen men resas,
då gapet öppnas. Giftet alstras i
ett par giftkörtlar under och
bakom ögonen och ledes ned genom
en fin kanal, som öppnar sig på
gifttandens framsida nära
spetsen. Alla världsdelar utom
Australien. Flertalet äro nattdjur
och leva av smärre däggdjur,
fåglar m. m., som dödas av giftet. I
regel vivipara. — Vanliga H.,
Vfpera be’rus, har en dubbel rad
av plåtar på stjärtens undersida.
Kroppen är vanl. mörkbrun 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
