- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
993-994

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humlebittersyror ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

993

Humlebittersyror—Humor

994

nadsändamål. Import 1923 472
ton.

Humlebittersyror, i humle,
huvudsaki. i lupulin,
förekommande kristalliserande syror.
a-H. 1. h u m o 1 o’ n, U0H30O5, är
olöslig i vatten men löslig i
organiska lösningsmedel. Den äger en
intensivt bitter smak samt
förhartsas i luften. ^-H. 1.
lupu-1 i’ n s y r a bildar vid oxidation
valeriansyra.

Humleblomster, se G e u m.

Humlegården, park på
Östermalm i Stockholm. H. anlades
1619 på den kungliga
ladugårdens område som humlegård, blev
senare frukt- och köksträdgård
samt kunglig lustpark och
öppnades slutligen för allmänheten; på
1700-t. spelades teater i den s. k.
rotundan, och 1851 uppfördes en
sommarteater. 1869 överlämnades
H. med nyttjanderätt av kronan
till Stockholms stad. I H. ligger
Kungliga biblioteket.

Humleväppling, se M e d i
-c a go.

Humlor, Bo’mbus, ett släkte
Bin med klumpig, tätt långhårig
kropp. Honan börjar på våren
efter övervintring att i jorden,
bland stenar o. d., bygga bo av
skållika vaxceller, som fyllas med
honung och frömjöl. Tre 1. flera
ägg läggas i varje cell, som
till-slutes men då och då öppnas för
påfyllning av föda. Under
sommaren utvecklas arbetare, på hösten
även hanar och honor. Endast de
senare leva över vintern.
Allmännast av ett 20-t. svenska arter äro
s t e n h u m 1 a n, Bombus
lapida’-rius, svart med röd
bakkropps-spets, j o r d h u m 1 a n, Bombus
terre’stris, 4:e och 5:e
bakkropps-lederna baktill vithåriga, och den
mer 1. mindre roströda å k
er-h u m 1 a n, Bombus agro’rum.

Jordhumla.

Hummel [ho’-], Johann
Nepomuk, f. 1778, d. 1837,
österrikisk tonsättare och
pianist, elev av Mozart, från vilken
han mottagit starka intryck. Av
hans 125 verk utföras ännu en
del pianostycken.

Hummer. Sjöv. översta runda
delen av undermasten 1. svåra
stången (stånghummer).
Ovanför H. äro rundhulten
fyrkantiga. Vid H. fästas
kindbackarna. — Zool. Se Rep t ant i a.

Hu’mor (av lat. hu’mor,
vätska), i äldre språkbruk, ss.
hos Shakspere, beteckning för
dels humör (se d. o.),
temperament (se d. o.) 1. lynne över
huvud, dels en på det komiska
inställd lynnesläggning och därav
härrörande infall. Den senare
synpunkten har efterhand blivit
den dominerande. Samtidigt har
H. alltmer kommit att avgränsa
sig som en spec. typ av sinne för
det komiska, ehuru även
härut-innan med olika skiftningar.
Vanl. betecknar H. ett
övervägande sympatiskt
ställningstagande till den bristfällighet 1.
ringhet i människolivet, som gör
ett komiskt, löjeväckande
intryck, där den icke direkt verkar
tragisk 1. sorglig. Det allvar,
varmed humoristen samtidigt
fattar livets ofullkomligheter,
kommer dock lätt att åt H:s
väsen ge ett visst inslag av
sorgbundenhet, som av Tegnér
i hans bekanta Bellmanskarak-

32. -Lex. V. Tr. 10. 11. 1924.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free