Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Hund
998
varg och s jakal ingå. Sedan
1800-t:s senare del har hundaveln
varit föremål för livligt intresse,
i hög grad stegrat genom
kyno-logiska organisationer och
klubbar för hundrasernas förädling.
I Sverige stiftades Svenska
K e n n e 1 k 1 u b b e n (S. K. K.)
1889 (f. n. 3 a 4 tusen ledamöter),
varefter ett trettiotal
underavdelningar 1. specialklubbar
tillkommit. Såväl S. K. K. som dess
specialklubbar bruka numera årligen
avhålla hundutställningar samt
brukshundprov 1. tävlingar
(jaktprov, grytprov, prov för polis-,
skydds- och sjukvårdshundar,
vallhundar m. m.). — Raser. Den
naturliga indelningsgrunden för
hundraserna (S. K. K:s register
upptar över 200) vore givetvis
släktgemenskapen, men en sådan
indelning förutsätter en
kännedom om rasernas ursprung, som
i många fall icke kan presteras.
Efter rasernas användning kunna
de indelas i jakt-, vakt-
(gårdvarar), skydds-, sanitets- (1.
sjukvårds-), vall-, drag-,
rått-samt sällskapshundar, varav de
minsta bruka kallas knähundar.
Icke heller denna indelning
kan konsekvent genomföras.
Den inom den internationella
kennelvärlden vanliga
grupperingen, på anförda skäl föga
konsekvent, är nedanstående. 1)
Spetshundar, H. med
upp-rättstående öron, spetsiga,
varglika huvuden, oftast grov, ibland
lång hårrem, oftast upprullad
svans (knorr svans). Hit höra
bl. a.: norrländsk spets (1.
grå-1. jämthund, förr ibland benämnd
älg- 1. björnhund), till färgen
vanl. varggrå; lappländsk spets
(1. långhårig lapphund 1. lapsk
-vallhund), oftast svart, ibland
brun 1. vit; finsk spets, en
mindre, vanl. rävröd typ; Norrbottens
skällande fågelhund, snarlik
finska spetsen i kroppsform men
oftast svart; vit tysk spets, till
färgen vit, eljest snarlik vanlig
norrländsk spets; grönländsk
spets 1. eskimåhund, en stor,
kraftfull, oftast vitbrokig H.;
samojedhund m. fl. Vissa
spetshundar, ss. norrländska och
finska spetsarna samt
Norrbottens skällande fågelhund,
användas som jakthundar, andra, ss.
lappländska spetsen, som vall- och
vakthundar, åter andra, t. ex.
grönländska spetsen och
samojed-hunden, huvudsaki. ss.
draghundar, varjämte i kulturländerna
flertalet även användas som
sällskaps- och vakthundar. — 2)
Drivande jakthundar.
Hit höra främst stövarna. I
Sverige räknas som svenska stövare
hamiltonstövare, en stor, rätt
ädelt byggd H. med gulbruna ben
och sidor och svart mantel,
ofta vita teckningar i bringa,
på nos och fötter;
kopparbergs-stövare, snarlik och närbesläktad
med föreg. men lättare byggd;
schillerstövare, ädel, torr H.,
oftast lättare’ än föreg., svart
med rostgula ben, sidor och
huvud samt oftast utan vita tecken;
smålandsstövare, varav den
s. k. norrbottenstypen är mera
korthårig och ädel i linjerna, den
vanliga typen mera grovhårig
och oädel, vanl. svart med bruna
tecken över ögonen, på nosens
sidor och benen, ofta vitt i bringa,
på svansspets och ben, stundom
en vit halsring;
gotlandsstöva-re, eg. en variant av
smålands-stövaren, helt gul med 1. utan
vita tecken. Smålands- och
got-landsstövaren torde tillhöra våra
äldsta raser, uppkomna genom
korsning av inhemska H. med
tyska och polska stövare, hitförda
under Trettioåriga kriget.
Raser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
