- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / V. Groschen-Ito /
1109-1110

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1109

Hård—Hårdbly

1110

innerverade och som
känselorgan fungerande m o r r h å r. Hos
hästdjur finnas långa, tjocka H.,
tagel, i manen och på svansen;
hos igelkott, piggsvin och
myr-piggsvin äro H. ombildade till
styva, hårda taggar. H. L
borst (se d. o.) förekomma även
hos ryggradslösa djur, t. ex. i
statiska organ 1. på kroppens yta.
— Bot. H. 1. t riko’mer,
utskott från växternas epidermis
(i vilka alltså endast
epidermis-celler ingå, jfr E m e r g e n s e r),
kunna vara en- 1. flercelliga,
levande och protoplasmahaltiga 1.
döda och luftförande, enkla 1.
greniga, sköld- 1. stjärnformiga
(sköldhår, stjärnhår),
försedda med körtlar o. s. v. H. kun-

Hår. Körtelhår av pelargon; a
skaftcell, z sekretcell med avsöndrat sekret
(s).

na finnas på alla växtdelar.
Luftförande H. bilda vanl. en grå L
vit, silkes- 1. ullaktig beklädnad,
som tjänar till skydd mot för stark
avdunstning. På frön 1. frukter
tjänstgöra de ofta som flyghår,
ss. hos fam. Compo’sitae, där enkla
H. bilda s. k. hårpensel,
fjä-derlikt förgrenade s. k.
fjäderpensel. Flyghår kunna bli
mycket långa (hos bomull 6 cm.).
Korta, spetsiga H. med tjock,
kalk- 1. kiselhaltig vägg kallas
borst och tjänstgöra som skydd
mot växtätande djur, stå i
fröspridningens tjänst (spridning
med djur) m. m. Brännhår
äro borst, vilkas översta cell är
lång och spetsig samt fylld med
en giftig, bi’ännande vätska. Vid
beröring brytes spetsen av, håret
tränger in i huden och vätskan

Hår. T. v. Hår från ullbeklädnaden på
blad av Banksia stellata (fam.
Protea-ceae), t. h. sköldhår från blad av
havtorn.

pressas ut (ss. hos brännässla).
Till de levande H. höra
rothåren (se Rot) och de
körtelbärande 1. glandelhåren (se
G1 a n d e 1).

Hård, grevlig ätt, utgrenad av
adliga ätten H. af Segerstad. -—
1. Karl Gustav H., f. 1674.
d. 1744, general, landshövding i
Malmöh. 1. 1719, riksråd 1727—
39, greve 1731. Kämpade som
livdrabant i Stora nordiska kriget
och var efter återkomsten från
Turkiet generalguvernör i Skåne.
— 2. Johan Ludvig H., f.
1719, d. 1798, den föreg:s son,
greve, överste, var en av
hovpartiets varmaste anhängare och
uppgjorde 1756 hovets
revolutions-plan. Sedan denna strandat,
flydde H. till Danmark. 1757 i
preussisk tjänst, 1772 guvernör över
Spandau.

Hårdbasar, se L a n c a s h i r
e-smide.

Hårdbly, bly med någon halt
av arsenik 1. antimon.



Hår. Brännhår av etternässla; a den
vätskefyllda cellen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/5/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free