Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111 Hårdgummi—Hårleman 1112
Hårdgummi, se K a u t s j u k.
Hårdhet, i allm. det motstånd
ett föremål erbjuder mot ett annat
föremåls inträngande i detsamma.
Ett minerals H. prövas
enklast genom successiv jämförelse
med andra mineral, som tills,
bilda en skala med olika
hårdhetsgrader. Vanligast är M o h s’
hårdhetsskala:
Grad 1 .............. talk
,, 2 ............ stensalt 1. gips
,, 3 ............ kalkspat
,, 4 ............ flusspat
,, 5 ............ apatlt
,, 6 ortoklas
,, 7 ............ kvarts
,, 8 ............ topas
„ 9 ............ korund
>> 10 ............ diamant.
Ett mineral, vars H. ligger
mellan 4 och 5, repar sålunda flusspat
men repas självt av apatit.
Skalans grader äro emellertid
godtyckligt valda och ingalunda
proportionella mot H. Ett riktigt
mått på H. erhålles däremot
genom prövning med s k 1 e r o me
-ter, ett instrument, bestående
av en lättrörlig vagn, på vilken
mineralet upplägges och som
framdrages av en konstant kraft.
Mot mineralet tryckes en
diamant-1. stålspets, och den kraft, varmed
spetsen måste belastas för att en
repa skall uppstå i mineralet,
utgör ett mått på H. (Jfr
Hållfasthet.) — H. hos
röntgen-och radiumstrålar är detsamma
som genomträngningsförmåga. —
Magnetisk H., se M a g n e
-t i s m.
Hårdlod, se Lödning.
Hårdmalm, kopparmalm med
kvarts som gångartsmineral.
Hårdmjölkat säges ett
mjölkproducerande djur vara, då vid
mjölkningen större kraft än
normalt erfordras. H. beror på
förträngning av spenkanalen, av
nervös natur 1. orsakad av
inflammation, veck 1. ärr efter sår.
Hårdsatt gång, se Masugn.
Hårdskalighet förorsakar
oförmåga hos en del frön, ”hårda
frön”, särskilt av baljväxter, att
genom skalet upptaga vatten,
varigenom groningen uteblir 1.
försenas. Dylika frön behandlas i
maskiner (preparatorer), där
fröskalet repas, så att vattnet kan
tränga in.
Hårdsot, se Sotsvampar.
Hårdvall, vall på
fastmarks-jord, till skillnad från s i d v a 11
å vattensjuk jord.
Hårdved, se C o r n u s.
Hårik 1. H a a r e k, se Erik
sp. 1157 f.
Hårkors, en i mikroskop och
kikare, avsedda för fysiska
mätningar, förekommande anordning,
bestående av en vågrät och en
lodrät fin tråd. H. placeras
mellan okularlinserna 1. mellan
oku-lar och objektiv på så sätt, att det
synes tydligt på samma gång som
det observerade föremålet.
Förläg-ges trådarnas korsningspunkt i
instrumentets optiska axel (se
Lins), kommer den punkt av
föremålet, som synes
sammanfalla med korsningspunkten, att
ligga i optiska axelns förlängning.
Hårleman. 1. Johan H., f.
1662, d. 1707, trädgårdsarkitekt,
intendent över de kungliga
trädgårdarna 1697, adlad f. å. Efter
Nik. Tessin d. y:s i Le Notres
stil utförda ritningar anlade 1.
omdanade H. bl. a.
Kungsträdgården i Sthlm och ett stort antal
slottsträdgårdar i Mälardalen. —
2. K a r 1 H., f. 1700, d. 1753, den
föreg:s son, arkitekt,
överintendent 1741, frih. 1747. Efter en
studieresa 1721—27 till främst
Paris och Rom hemkallades han
av Tessin för att ss. hovintendent
biträda vid slottsbygget i Sthlm,
där han dels ledde uppförandet
efter Tessins ritningar, dels själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
