Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härryda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Härryda—Hässleholm
1154
lands är ordnad. Med hänsyn till
det förhållande, vari armén på
fredsfot står till den
mobiliserade hären, skiljes mellan tre
olika huvudtyper, näml,
yrkes-systemet, vid vilket den i
fredstid bestående armén ensam
bildar den mobiliserade hären,
milissystemet, vid vilket
i fred ingen året om bestående
armé finnes, utan fälthären
ut-göres av först vid mobilisering
organiserade truppförband, samt
kadersystemet, vid vilket
den i fredstid ständigt bestående
hären jämte vid mobilisering
inkallad personal bildar fälthären.
I verkligheten äro systemen
sällan konsekvent genomförda, utan
vanl. återfinnas i varje H. delar
av flera system. Enl. det i Sverige
före 1901 tillämpade systemet
”stam och beväring” fanns en
yrkesarmé, som kompletterades
av värnpliktiga, underkastade
kort fredsutbildning. 1901 och
1914 års svenska H. äro i princip
byggda på kadersystemet. En
härordningslag (i vissa
länder benämnd kaderlag)
upptager detaljerat arméns kadrar och
bestämmer därvid proportionerna
mellan vapenslagen; den
kompletteras med en
värnpliktslag, innehållande bestämmelser
ang. antal årsklasser i olika
uppbåd, utbildningstider m. m.
Härryda, socken i Göteb. L,
jämte Landvetter pastorat i
Göteborgs stift. 1,330 inv.
Härskning, se Fett sp. 1503.
Härslöv, H e r s 1 ö v, socken i
Malmöh. 1., jämte Säby pastorat i
Lunds stift. 1,285 inv.
Härstamningslära, se U t
-ve ckl i ngs 1 ä r a.
Härva, viss mängd hasplat
garn, avdelat i s. k. bund med
olika trådlängd alltefter det
an
vända numreringssystemet och
spånadsmaterialet.
Häslunda, se Hässlunda.
Hässelby, H e s s e 1 b y, gods
i Spånga skn, Sthlms 1. Den
vackra huvudbyggnaden är från
1600-t:s senare hälft. — H.
villastad, municipalsamhälle
i Spånga skn, Sthlms 1. 2,050 inv.
Hässelbyholm, He s se 1 by •
h o 1 m, gods i Fogdö och Helgarö
socknar, Södermani. 1. Slottet är
uppfört på 1660-t. och ombyggt
på 1800-t.; inredningar från
1660- och från 1780-t.
Hässelby villastad, se
Hässelby.
Hässja, ställning för torkning
av hö 1. sädesväxter. H. består
vanl. av i marken i rad nedsatta
störar, mellan vilka spännes
tågvirke 1. ståltråd, på vilket fodret
lägges. I skogrika trakter
begagnas allmänt stånghässjor
med stänger i st. f. linor.
Hässj-ning är en mycket god och säker
bärgningsmetod, särskilt under
regnigt bärgningsväder.
Hässjö, socken i Västernorrl.
L, jämte Tynderö pastorat i
Härnösands stift. 4,365 inv.
Hässleby, H e s s 1 e b y,
socken i Jönköp. 1., jämte Rumskulla
pastorat i Linköpings stift. 2,280
inv. — I H. ligger ett
lungsots-sanatorium (se d. o.).
Hässleholm, Hes s 1 e holm,
stad (sedan 1914) i Kristianst. 1.,
n.ö. om Finjasjön. Huvudsaki. av
betydelse som järnvägsknut
mellan statsbanan Stockholm—
Malmö, Kristianstad—Hässle-
holms, Hälsingborg—Hässleholms
och Hässleholm—Markaryds
järnvägar. Verkstad för tillverkning
av järnvägsmateriel (a. b. H:s
verkstäder, grundat 1889).
Kommunal mellanskola och teknisk
skola. — H. lyder i judiciellt
hänseende under landsrätt. Bildar
37. — Le x. V. Tr. 17. 11. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
