Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203 Hököpinge—Hönsfåglar 1204
denna samt i nacken och på
strupen finnas stora svarta fläckar.
Örontofsar saknas. Huvudet är
ovan spräckligt i svart och vitt,
ryggen svartbrun, vitfläckig,
buken vit med smala, svartbruna
tvärband, stjärten mörkbrun med
vita tvärband. Längd 38—41 cm.
N. delar av Gamla världen, n.
Sverige. Lever av smärre
däggdjur, som ofta jagas om dagen.
Boet bygges i ihåliga träd. Ägg
vanl. 3—6, vita. Strykfågel.
Hököpinge, socken i Malmöh.
L, jämte Arrie pastorat i Lunds
stift. 970 inv. Råsockerfabrik;
äg. Svenska sockerfabriks a. b.
HöTderlin, Friedrich, f.
1770, d. 1843, tysk diktare. H.
mottog sina första avgörande
intryck från Fichte och Schiller,
som gav H. impulsen till hans
djupa inlevande i antiken. Från
1795 anställd som informator hos
bankir Gontard i Frankfurt a. M.,
greps H. av en lidelsefull kärlek
till dennes hustru, som han
besjöng under namnet Diotima;
1806 blev han sinnessjuk. H. har
utom talrika dikter skrivit
romanen Hyperion (2 bd, 1797—99) och
det ofullbordade dramat
Empe-dokles. Till formen är H.
klassiker — framför allt är han det
rimlösa odets mästare — men till
lynnet i mycket romantiker. Hans
vemodiga, strängt stiliserade
diktning bottnar i en djup,
sällsynt ädel och innerlig
personlighet. H. räknas numera bland
Tysklands främsta diktare.
Hölebo, härad i Nyköpings
domsaga, Södermani. 1.,
omfattande socknarna Västerljung,
Trosa landskommun, Vagnhärad,
Mörkö och Hölö.
Hölster. Bot. Se B1 o m
-ställning sp. 120. -— Mil.
Fodral av läder till pistol.
HöTty, Ludwig, f. 1748, d.
1776, tysk skald, blev tidigt
medlem av det för en nationell tysk
poesi verkande Hainbund, där han
intog en framträdande plats
genom sina vekt melodiösa, ofta
melankoliska dikter.
Hölö, socken i Södermani. L,
pastorat i Strängnäs stift. 1,790
inv. -— I H. ligger Tullgarn (se
d. o.).
Hömb, socken i Skarab. L,
jämte Varv och Kungslena
pastorat i Skara stift. 335 inv.
Hö-mott, se Mottf järilar.
Hömånad, namn på juli.
Hönefoss, stad i Buskerud
fylke, Norge, vid Hönefossen (21,4
m. hög) i Aadalselven, delvis
utbyggd för industriella ändamål
(träsliperier). 3,000 inv.
Hö’ner (isl. Hænir), i nord,
myt. en vän och följeslagare till
Odin; kallas även ”långfot”, ”den
snabbe guden” och ”den räddaste
bland gudarna”. Dessa
föreställningars ursprung är okänt.
Hönsa, bruk ombord på fartyg,
bestående i att en nymönstrad
besättningsman trakterar sina
kamrater, då han första gången
passerar en bemärkt punkt, t. ex.
Kullen, Gibraltar 1. ekvatorn.
Hönsarv, se C e r a s t i u m.
Hönsbär, se C o r n u s.
Hönsfåglar, Gallina/cei, en
ordn. Fåglar med vanl. kort,
stark näbb, korta, kupiga vingar,
tre framtår förbundna vid basen
med en hud, liten, något högre
upp fästad baktå och korta,
trubbiga klor. På huvudet finnas ofta
nakna ställen och köttiga
hudflikar : k a m på huvudets översida,
slör under hakan m. fl. Dessa
äro störst hos hanen, tuppen,
som även ofta bär en spetsig tagg,
s p orre n, på tarserna. Alla
världsdelar. H. äro vanl, dåliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
