Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönsgamar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Hönsgamar—Hönssläktet
1206
flygare. De leva oftast i polygami.
Honan, hönan, lägger ett stort
antal ägg, vanl. i ett enkelt bo på
marken. Ungarna,
kycklingarna, kläckas dunklädda och
kunna snart själva söka sin föda.
Till H. höra bl. a. fasan-, hokko-,
orrfåglar, talegalla- och
stäpphöns (se dessa ord).
Hönsgamar 1. korpgamar,
en grupp Dagrovfåglar,
som med kamgamar bilda fam.
Catha’rtidae. Näbben är rätt
lång och smal, huvudet och
översta delen av halsen nakna. H.
leva huvudsaki. av as. Boet
bygges i träd, på klippor 1. marken.
Agg 2—3, ljusblåa, brunfläckiga.
Amerika. Hos kalkongamen,
Rhinogry’phus qu’ra, äro de
nakna delarna övervägande röda,
fjäderdräkten grönglänsande svart,
hos ga 11 i n az on, Catha’rtes
atra/tus, äro de förra mörkt
blygråa, fjäderdräkten svart.
Hönshy 1 te—K varna måla
järnväg (H. K. J.), en 20,8 km.
lång järnväg mellan Norraryd vid
Karlshamn—Vislanda—Bolmens
järnväg och Kvarnamåla vid
Växjö—Tingsryds järnväg.
Spårvidd 1,067 m. öppnad för allm.
trafik 1900. Äg. Hönshylte—
Kvarnamåla nya järnvägs a. b.
Trafikeras gemensamt med
Karlskrona—Växjö, Växjö—Alvesta,
Växjö—Tingsryds och Växjö—
Virserums järnvägar.
Hönssjukdomar, sjukdomar
hos tamhöns. -— Höns difteri
(angriper även fasanei- och
duvor). Symtom: inflammation i
svalget med beläggningar, som
avfalla och efterlämna sår;
besvärad andning; stundom
svulster på kam och haklappar (f å
-g e 1 k o p p o r). Behandling:
pensling ined 1 %-ig lapislösning
1. jodsprit. — H ön skolera
(angriper allt slags fjäderfä),
mycket smittsam, hastigt
förlöpande bakteriesjukdom. Symtom:
hög feber, diarré, besvärad
andning m. m. Dödlighetsprocent 90
—95 %. Smittan upptages med
fodret. Behandling är lönlös. De
sjuka djuren isoleras, de döda
brännas, och desinfektion
verkställes. Sjukdomen skall enl. lag
anmälas för kommunal- 1.
hälsovårdsnämnd. — H ö n s p e s t,
ytterst smittsam. Symtom
huvudsaki. desamma som föreg.,
dessutom stor slöhet (”sömnsjuka”).
Behandling lönlös. Döden inträder
efter 1—2 dygn. Åtgärder mot
sjukdomen och anmälningsplikt i
likhet med föreg. — Diarré,
k r ä v k a t a r r och k r ä v f ö r
-stoppning orsakas av fel i
utfodringen, katarr i r e s p i r
a-tionsorganen av förkylning.
— Inflammation i
äggledaren orsakas vanl. av för
stora ägg och kan leda till att
äggen läggas skallösa.
Hönsskötsel har i Sverige först
under senare år bedrivits i större
skala ss. fristående näringsgren
vid ”hönserier”. — Avelshönsens
ålder bör för hönor vara 2—3 år,
för tuppar 1—2 år. 1 tupp hålles
för 8—12 hönor. 1 höna ruvar 11
—15 ägg, och ruvningen, som
för-lägges till våren, tager en tid av
19—21 dygn. Hönsen böra
utfod-ras 4 ggr om dagen; lämpliga
fodermedel äro hel 1. gröpad säd,
kli, grönsaker, rotfrukter,
köttavfall, fisk, samt snäck- och
äggskal, krossade ben 1. andra dylika
ben- och skalbildande ämnen.
Hönshuset bör vara ljust, torrt,
rymligt och måttligt varmt med
cementgolv, täckt med torvströ.
Hönssläktet, GaThts, ett
släkte F a s a n f å g 1 a r med kam på
huvudet, slör under hakan, ofta
nakna ställen på strupen och hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
