Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ibn Fadlan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Ibn Fadlan—Ibsen
1226
tisk anda, har övat starkt
inflytande på Spinoza.
Ibn Fadla’n, arabisk
författare, besökte på 920-t. de varjagiska
köpmän, som via Ryssland
förmedlade handeln mellan Norden
och Orienten. Han har lämnat en
målande skildring av ett
varja-giskt köpmannaläger vid Volga.
Ibn Rusjd, se Averroès.
Ibn Si’na, se A v i c e n n a.
Ibrahi’m, se K a 1 i f a t.
Ibrahfm pa’sja, f. 1789, d.
1848, egyptisk krigare, son till
ståthållaren Mehemed Ali. Se
Egypten sp. 761 och
Grekland sp. 1542.
Ibsen. 1. Henrik I., f. 1828,
d. 1906, norsk författare. Född i
Skien, kom I. vid 15 års ålder som
apotekslärling till Grimstad, där
han under intryck av 1848 års
nationella och sociala
frihetsrörelser skrev revolutionsdramat
Catilina, som utkom 1850. S. å.
blev han student i Kristiania.
1851—57 var I. anställd som
instruktör vid norska teatern i
Bergen; senare verkade han i
liknande befattningar i Kristiania.
Dessa år, under vilka I. levde
under utomordentligt tryckta och
bittra förhållanden, vilka i hög
grad satt sin prägel på hela hans
författarskap, voro
betydelsefulla därigenom, att han nu stod
i ständig kontakt med scenen
samt stiftade bekantskap med det
moderna franska dramats teknik
(Scribe), som länge gjorde sig
gällande i hans egen produktion.
Själv skrev I. under Bergentiden
regelbundet ett skådespel årligen,
till en början ägnande sig åt
nationella historiska dramer med
psykologisk karaktärisering (bl.
a. Fru Inger till Östraat, 1855,
och Gildet paa Solhaug, 1856), de
flesta påverkade av den danska
efterromantikens drama. Från
Henrik Ibsen.
detta inflytande frigör sig I. i det
under direkt studium av de
isländska sagorna tillkomna
Hær-mændene paa Helgéland (tr.
1858), I:s första dramatiska
mästerverk, vilket han dock icke
lyckades få uppfört på scenen, och
Kongsemnerne (1863), hans
viktigaste, djupt personliga
historiska skådespel, i vilka arbeten
I. redan dokumenterar sin
förmåga att dramatiskt förtäta en
handling och teckna en karaktär
samf utvecklar den knappa,
märgfulla och fyndiga stil, som sätter
sin prägel på hela hans följande
dramatiska författarskap. I det
versifierade nutidsskådespelet
Kjærlighedens komedie (1862)
skapade han samtidigt sitt första
samhällssatir i ska drama, som
med sitt ironiska gisslande av
den konventionella uppfattningen
av kärleken och äktenskapet och
sin bittra skildring av motsatsen
mellan idealet och verkligheten
uppväckte en storm av
förbittring. — En resa 1864 på ett
statens resestipendium inledde
en utlandsvistelse, som med några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
