Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ifö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Ifö—Iglar
1250
tare och. en lång tid dess
parlamentariske ledare. Vid
partikrisen 1888 blev H. ledare för det
frihandelsvänliga gamla
lantmannapartiet.
Ifö, se I v ö.
Igel, se Iglar.
Igelbäcken, masugn i
Hammars skn, Örebro 1. Äg. Munksjö
a. b.
Igelfors, bruksegendom med
manufaktursmedja i Regna skn,
östergötl. 1. Tillverkar liar. Äg.
a. b. Igelfors bruk, Sthlm,
grundat 1891.
Igelknopp, arter av
växtsläktet Sparga’nium (bildar egen
fam., ordn. P andana’les),
söt-vattensörter med långa, smala
blad och blommor i klotrunda
huvud, allmänna över hela
Sverige.
Igelkottar, Erinace’idae, en
fam. Insektätare med kort,
klumpig kropp, trynlik nos och
mycket kort svans. Ryggen vanl.
beklädd med styva taggar, buken
med hår. Vanliga igelkotten,
Erina’ceus europqe’us, kan rulla
ihop sig så, att taggarna skydda
hela kroppen. Taggarna äro vid
roten vitaktiga, mot spetsen
brunsvarta, håren grågula.
Europa, Asien. Allmän i s. och mell.
Sverige. Nattdjur. Lever av
insekter, grodor, ägg, ormar,
frukter m. m. Honan föder 3—8 blinda
ungar. Vintern tillbringas i dvala.
Igelkottspinnare, se Oäkta
s p i n n a r e.
Igelsjuka, se Sugmaskar.
Igelsta, sågverk i östertälje
skn, Sthlms 1. Äg. Trävaru a. b.
Norrköpings exporthyvleri.
Igelösa och Västra Odarslöv,
socken i Malmöh. 1., pastorat i
Lunds stift. 910 inv.
Igensättning, se
Gruvbrytning sp. 32.
Iggesund, järnverk i Njut-
Vanlig igelkott. Längd e:a 28 cm.
ångers skn, Gävleb. 1., omfattar
masugnar, bessemer- och
lanca-shireverk, valsverk,
hammarsmedja, sågbladsfabrik, gjuter i
och mek. verkstad (med f ar tygs
-slip). Bruket, grundat 1685, äges
av a. b. Iggesunds bruk, grundat
1876, som dessutom bedriver
skogshantering och
sågverksrörelse på åtskilliga platser i
Gävleb. 1.
Iglar, Hirudi’nea, en klass i
vatten levande Ringmaskar.
Borst och yttre andningsorgan
saknas vanl. Kroppen är tätt
tvärfårad. Runt munöppningen
finnes en mindre sugskål, under
analöppningen en större dylik.
På främre kroppsändans översida
sitta ett antal (hos blodigeln 10)
små ögon. Tarmkanalen har ofta
pariga blindsäckar, som fyllas
med blod 1. kroppsvätska från de
djur, på vilka I. suga sig fast.
Hermafroditer. Äggläggning sker
i vatten 1. fuktig jord (blodigeln).
Arterna av underordn.
Gnathob-de’llae ha i svalget tre taggiga
”käkar”. Hit höra bl. a. blodigeln
(se d. o.) och hästigeln,
Haemo’pis sanguisu’ga, en
mörk-färgad I., allmän i
sötvattensamlingar i Europa och n. Afrika;
den lever av maskar, blötdjur
m. m. Arterna av underordn.
Rhynchobde’llae sakna käkar; i
svalget finnes en utstjälpbar
40. — L e x. V. Tr. 20. 11. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
