Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ifö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Ignaberga—Ihmels
1252
”snabel”. Hit höra bl. a. de
parasitiskt på fiskar levande
fisk-i g 1 a r n a, t. ex. Pisci’cola
geo-mFtra på gälarna av karpfiskar,
samt s n ä c k i g 1 a r, Clepsi’ne,
som leva av snäckor.
Ignaberga, socken i Kristianst.
1., jämte Vankiva pastorat i
Lunds stift. 905 inv. — Från den
gamla kyrkan, nu ödekyrka,
finnas i Lunds hist. mus. två
märkliga träskulpturei- av en
1200-talsmästare under franskt
inflytande, vars skola arbetat i flera
skånska kyrkor. — Inom I.
kalkbrott med stenhuggeri och
kalkbruk (äg. a. b. Ignaberga
kalksten, grundat 1914); den vackra
kalksten, som här brytes, har
även kommit till användning i
skulpturen.
Igna’tiibönor, se Strychnos.
Igna’tius, biskop i Antiokia i
Syrien vid början av 100-t., skall
omkr. 115 ha lidit martyrdöden i
Rom. Under hans namn gå ett
antal brev till olika församlingar
samt ett till Polykarpos, vilka
utveckla en egenartad mystisk
åskådning och f. ö. äro märkliga
genom sitt inskärpande av
biskopsämbetets centrala
ställning (jfr Biskop sp. 1582).
Ignatius Loyola, se Jesuiter.
Igna’tjev, Nikola j
Pav-1 o v i t j, f. 1832, d. 1908, greve,
rysk general och diplomat. Efter
verksamhet på olika håll i Asien
var I. 1864—-77 sändebud i
Kon-stantinopel. Han övergav den
kristna skyddspolitiken för
pan-slavismen och fick stort
inflytande hos turkiska regeringen men
erhöll vedernamnet ”lögnens
fader” på grund av sitt fördolda
gynnande av
upplösningstenden-serna i Turkiet. Rysk-turkiska
kriget 1877—78 och San
Stefano-freden voro frukter av hans verk.
Vid den senares omintetgörande
genom Berlinkongressen föll I. i
onåd men var efter tronskiftet
inrikesminister 1881—82.
Ignell, N i 1 s, f. 1806, d. 1864,
präst, 1844 komminister i
Katarina förs., Sthlm. I. var en
produktiv teologisk skriftställare och
vid sidan av H. Reuterdahl
Schleiermachers förnämste
lärjunge i Sverige. Skrev bl. a.
Christendomens hufvudläror,
1850, och Menskliga
utvecklingens historia (5 dir), 1855—62.
Igno’bel (av lat. igno’bilis,
oädel), låg, usel. Motsats: nobel.
Ignora’ns (av lat. ignora’re,
vara okunnig), okunnighet. -—
I g n o r a’ n t, okunnig människa.
— I g n o r e’ r a, icke veta, icke
känna, icke bry sig om.
Ignora’tio ele’nchi (lat.
igno-ra’tio, okunnighet, och grek.
eTengkos, bevis) betecknar i
logiken i regel en mera oavsiktlig
form av bevisfelet muta’tio
ele’nchi (se Bevis).
I’gor (förryskning av
Ingvar), d. 945, varjagisk furste,
son till Rurik, efterträdde 913
sin frände Oleg som härskare
över det svenska väldet i
Ryssland. Han gjorde 941 ett
misslyckat härnadståg mot
Konstan-tinopel. 944 sände han ånyo mot
denna stad en stor härsmakt och
uppnådde utan svärdsslag en
förmånlig fred.
Igua’nodon, se Skräcködlor.
I. H., förk. för lat. ja’cet hic,
här vilar.
Ihlen, Nils Claus, f. 1855,
norsk politiker och industriman.
H., som anslutit sig till vänstern,
tillhörde 1906—09 stortinget och
var arbetsminister 1908—10. Ss.
utrikesminister 1913—21 ledde I.
Norges neutralitetspolitik under
världskriget.
Ihmels, Ludvig, f. 1858,
tysk evangelisk teolog och kyrko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
