Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrial Workers of the World ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1357 Industrial Workers of the World—Industriell demokrati 1358
ordningen. Jfr Industriella
revolutionen.
Industrial Workers of the
World [indo’striol oo’køs åvv dho
ooTd], I. W. W., ”världens
industriarbetare”, nordamerikansk
syndikalistisk
arbetarorganisation, bildad 1905 med
revolutionärt program. I. är den främsta
medtävlaren till American
Federation of Labor (se d. o.).
a. b. Industribostäder, Sthlm,
grundat 1918, verkar för
uppförandet av goda bostadshus och
anläggning av samhällen, närmast
för industrins behov. I. söker
nedbringa byggnadskostnaderna
genom fabriksmässig tillverkning
(vid Forssjö och Vansbro) av
standardiserade byggnadsdelar,
varvid byggnadsmaterialet noga
tillvar atages. Jfr
Husbyggnad sp. 1020.
Industridepartement, se
Fackföreningar sp. 1356.
IndustrieJla revolutio’nen
(eng. The Industrial Revolution),
den omvandling av de ekonomiska
förhållandena, som vid slutet av
1700-t. började i England,
närmast till följd av de stora
uppfinningarna (ångmaskinen,
spinn-och vävmaskinerna, nya
järnframställningsmetoder), och som
sedan fortsatte även i andra
länder i samband med
maskinteknikens och
kommunikationsväsendets utveckling.
Egenhushållningen, där den förekom, trängdes
alltmera tillbaka och ersattes med
en utvecklad byteshushållning. I
st. f. hantverksmässig
tillverkning och hemproduktion kom
masstillverkning i fabriker.
Företagsledare och arbetare blevo
socialt skilda klasser; företagens
ägare — kapitalisterna —
kom-mo ej sällan att sakna personlig
beröring med företagen och de där
anställda arbetarna.
Arbetarfrå
gan (se d. o.) blev en brännande
social fråga. Jfr Kapitalism.
Industriell demokrati 1.
ekonomisk demokrati kan
sägas beteckna en systematiskt
genomförd ordning för att bereda
arbetare och tjänstemän
rådgivande 1. beslutande medinflytande på
driftledningen av ett företag 1.
(genom distrikts- 1.
riksrepresen-tantskap) av en hel industrigren
1. -grupp. I. utgör inom det
ekonomiska livet i viss mån en
motsvarighet till den politiska
demokratin inom statslivet. Begreppet
I. är dock icke fixerat. Under
detsamma dölja sig en mångfald
skiftande föreställningar, ofta
beroende på från vilken sida man
ser saken, från arbetsgivar-,
arbetar- 1. konsumenthåll. Medan
några anse, att redan det inflytande,
som arbetarna erhållit genom sin
fackföreningsrörelse, vilket
inflytande manifesterat sig i
kollektivavtalen, utgör ett slags I.,
finnas däremot andra, som påstå,
att en I. icke kan anses
föreligga, förrän arbetarna helt
övertagit produktionen. Ett
regelbundet återkommande samrådande
mellan arbetsgivare och arbetare
på arbetsplatsen, har även av
arbetsgivarparten ansetts vara av
betydelse för åstadkommande av
bättre förståelse för varandras
synpunkter. Det är vid
fastställande av befogenheten för de
planerade rådplägande
församlingarna, som de grundväsentliga
me-ningsskiljaktigheterna uppstå. I
de flesta diskussioner rörande I.
har från arbetarhåll såsom den
bärande idén framhållits en
delaktighet i ledningen av
industrin 1. en
medbestämmanderätt över företagen.
Man anser näml., att
arbetsinsats medför minst lika god
rätt till medinflytande på
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
