Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrial Workers of the World ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Industriell demokrati
1360
tagets drift som kapitalinsats.
Enl. förespråkarnas mening
skulle ett införande av I.
vidare medföra minskade
arbets-konflikter, sporra arbetarna till
produktionens ökande, då de på
annat sätt än förr skulle fä känna
arbetets glädje. Den otrevnad i
sitt arbete, som lönarbetaren med
sin ofria ställning f. n. i hög grad
känner, och det missnöje, som
alstras härav, skulle försvinna. Den
vidgade insikt i produktionen och
i ekonomiska ting, som arbetarna
skulle vinna genom I., skulle
direkt komma produktionen till
godo. På arbetsgivarsidan befaras
I. föranleda en kapitalflykt från
industrin, vilken därefter skulle i
högre grad än hittills komma i
händerna på bankerna. I st. f.
lugn på arbetsplatsen tror man,
att tvisternas antal skall ökas,
åtminstone med tvister om de
råd-plägande församlingarnas
kompetens. En annan betänklighet, som
gjort sig gällande på
arbetsgivarhåll är, att i samma mån, som
arbetarna erhålla
medbestämmanderätt, minskas arbetsgivarens
inflytande, vilket i förhållande till
tredje man icke är utan
betänkligheter. — Under senare år har
på frivillighetens, lagstiftningens
1. revolutionens väg I. i många
länder i olika grad omsatts i
praktiken, ehuru den ingenstädes kan
sägas ha nått slutgiltig
lösning. Tvenne huvudtyper
kunna härvid spåras: det
centraleuropeiska systemet (Tyskland,
Österrike och Tjecko-Slovakiet)
och det angelsachsiska systemet
(England och För. Stat.).
Dessutom kan ss. särskilda typer
angivas Norge, Italien och
Ryssland. I Europa, med undantag
för England, har man
åstadkommit en lösning
lagstiftningsvägen, medan man i de
angel
sachsiska länderna sökt
lösningen genom frivillig
överenskommelse mellan parterna,
varvid man i För. Stat, infört
andel i vinst bland arbetarnas
förmåner. Arbetarnas delaktighet i
företagens ledning utövas i allm.
av särskilda representationer,
kallade driftsnämnder, driftråd,
arbetarråd, kontrollråd, fabriksråd
o. s. v. — En rörelse, som i
England på senare tiden varit aktuell,
är den s. k. g i 11 e - 1. s k
rå-soc i a 1 i sm e n, som, hävdande
produktionsmedlens handhavande
av staten men deras användande
av arbetarna, med Manchester ss.
centrum praktiskt omsatts inom
byggnadsindustrin genom
bildande av byggnadsgillen. —
Frågan om införande av I. i
Sverige har under senare år varit
aktuell och en 1920 tillsatt
kommitté, som bestod av
representanter för såväl arbetsgivare som
arbetare, avgav i mars 1923 sitt
betänkande i ämnet, innefattande
ett lagförslag om insättande av
driftsnämnder. Enl. detta
lagförslag skulle ändamålet med
driftsnämnders inrättande vara
att vid företag inom industri
och hantverk — såväl enskilda
som kommunala och statliga —
bereda arbetarna vidgad insikt i
produktionen och ökad förmåga
till aktiv verksamhet för dess
främjande samt för
åvägabringande av en förbättrad samverkan
mellan företagens arbetare och
ledning. Driftsnämnderna skulle
vara sammansatta av
representanter för kapitalet
(arbetsgivaren) och arbetet (arbetarna, dock
allenast de organiserade) med
majoritet för de sistnämnda.
Driftsnämnd skulle allenast
intaga en rådgivande
ställning till företagsledningen. En
minoritet inom kommittén —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
