Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell självkostnadsberäkning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Industriell självkostnadsberäkning—Inertie
1362
bestående av
arbetsgivarrepresentanterna — framförde
reservationsvis en annan mening. Vid
1924 års riksdag har detta
lagförslag förelagts riksdagens
prövning motionsvis, därvid
emellertid föreslagits vissa väsentliga
skärpningar, bl. a. att
driftsnämnder skulle inrättas även
vid företag inom
transportverksamhet och handel samt att i
driftsnämndernas befogenhet
skulle jämväl ingå att taga
befattning med frågor om
arbetares antagande. Riksdagen
avslog emellertid de härom väckta
motionerna under hänvisning till
att ärendet ännu icke vore
tillräckligt utrett. — En med denna
i viss mån närstående fråga är
införandet av
förhandlingsordning mellan statens verk
och dess tjänstemän. Denna fråga,
som framfördes på dagordningen
redan 1911 genom enskild motion
i riksdagen, har ännu icke vunnit
sin lösning.
Industriell
självkostnadsberäkning. Med I. avses möjligast
noggranna fastställande av de
särskilda tillverknings- och
försäljningskostnaderna för en viss
vara: kostnaderna för material,
arbetsprestationer av olika slag,
ränta å det i anläggningen 1. i
försäljningsorganisationen
bundna kapitalet, kostnaderna för
reparationer och underhåll,
försäkring, skatter o. s. v. I. utföres
vanl. efter ett arbetes avslutande
och kallas då efterkalkyl,
men också, särskilt vid extra
beställningar, före arbetets
igångsättande : förkalkyl. Genom
I. blir det möjligt att med en viss
säkerhet avgöra, huruvida en
spec. tillverkning går med vinst
1. förlust samt upptäckas ofta
utvägar till en bättre organisation
inom företaget. I. utgör
under
laget för en korrekt och
översiktlig industribokföring.
Industriell äganderätt, se
Immateriell
förmögenhetsrätt.
Industriförbund. 1. Se
Fackföreningar sp. 1352. — 2. Se
Sveriges Industriförbund.
Industriföreningar, se
Hantverksföreningar.
Industrikommissionen, se
Kristidskommissioner.
Industrilagstiftning, se
Fabrikslagstiftning.
Industriregister föres hos
Kommerskollegium enl. en Kungl.
kung, av 16 maj 1913. I detta
register skola upptagas inom
riket befintliga bearbetade
mineral- och stenkolsfyndigheter,
maltdrycksbryggerier,
brännvins-brämierier och sockerfabriker,
guld- och silvervarutillverkare,
margarintillverkare,
elektricitetsverk, apotek samt övriga
fabriker, som i regel sysselsätta minst
10 arbetare 1. ha en drivkraft av
minst 5 effektiva hästkrafter.
d’Indy fdägdi’], Vincent,
f. 1851, fransk tonsättare, har
komponerat flera operor,
orkesterverk, kammarmusik m. m. samt
framträtt som musikteoretisk
skriftställare och lärare.
In effi’gie, lat., i avbild.
Användes i uttryck ss. ”brännas in
effigie”, då en bild av en livdömd,
men undkommen L avliden
brottsling, brändes offentligen. Jfr
Tredskodom.
Ine’pt (lat. ine’ptus),
opassande, smaklös, dum.
Ine’rt (lat. i’ners, trög) säges
ett ämne vara som icke har
benägenhet att ingå kemiska
föreningar. Ädelgaserna (se d. o.)
äro absolut inerta, d. v. s. kunna
icke bilda föreningar med anara
element.
Inertie [-ertsi’] 1. tröghet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
