Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inre sekretion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1407
Inre sekretion
1408
bukspottkörteln och b i
-njurarna och hämma
varandra, medan sköldkörteln
hämmar den förra och samverkar
med de senare. Bukspottkörtelns
kända I. består i avsöndrandet
av hormonet insulin (se d. o.),
som minskar blodets sockerhalt
(se Sockersjuka). Hormonet
från binjurarnas märg (se
Binjure), adrenalin (se d. o.),
ökar däremot sockerhalten i
blodet genom att påskynda
sockerbildningen ur kroppens
glykogen-förråd. Binjurebarkens betydelse
är mindre känd; sannolikt tycks
vara, att den utövar ett visst
inflytande på könsmognaden i
positiv riktning. Binjurarna äro
absolut livsviktiga, vilket bl. a.
visas av det alltid dödliga
förloppet av A d d i s o n s
sjukdom (seAddison2) vid
förstörelser i desamma. — De mäktiga,
överallt ingripande impulser, som
utstråla från könssfären, äro
ock av rent inre sekretorisk
natur. Sedan gammalt kända äro
följderna av borttagande av
könskörtlarna (se K a s t r a
-tion) med neutralisering av
sekundära könskaraktärer,
bortfallande av könsdriften och
förändring i många andra avseenden
av själslivet. Dessa verkningar
bero ej på att de spec.
könscellerna försvunnit utan på
bortfallet av vissa interstitiella
celler med I. i könskörtlarna
(se Könsorgan). Man möter här
än tydligare än hos sköldkörteln
en inverkan av I. på själslivet.
Den fullständiga omvälvning i
det medvetna och undermedvetna
driftlivet, i livsåskådning, lynne,
initiativkraft, som följer på en
kastration, pekar på att vår
hjärnverksamhet suveränt
bestämmes av I., att hjärnan endast
är underlaget och att dess
själs
liga prestationsförmåga i främsta
rummet beror på I:s intensitet
och balansering. Havandeskapets
olika perioder liksom m e n
-struationen (se d. o.) och
pubertetens (se d. o.)
inbrott regleras även av
könskört-larnas I. I samverkan med
könskörtlarna står h y p o f y s e n.
Skador i den mell. delen (se
Hypofys) och
överproduktion av den främre ge utom
fett-sot (se ovan) även bristfällig
utveckling och funktion av
könsorganen. Hypofysens främre del
reglerar även benutvecklingen,
och överfunktion ger i tidiga år
jätteväxt, i senare
akrome-gali’ (se d. o.) med förstoring
av ändpartier, ss. fingrar, fötter,
näsa, läppar o. s. v. Vid stegrad
verksamhet av den mell.
hypo-fysdelen inträder stark ökning
av urinmängden, ända till 20—
30 1. per dygn. Ett organ, som
i likhet med hypofysen står i
nära samverkan med
könskörtlarna, är tallkottkörteln
(jfr d. o.). En skada här kan
nämligen leda till för tidig
könsmognad hos gossar; sannolikt
utövar organet i tidigare år ett
hämmande inflytande på
könskörtlarna. — För många
endo-krina körtlar har man
ifrågasatt en I. i form av en
avsöndring av motgift, som skulle
oskadliggöra normalt i kroppen
bildade gifter. En sådan I.
antages på många håll gälla för
b r ä s s e n (thymus), varvid
Hassalskak roppar na (se
Thymus) skulle spela en roll.
Föga är dock känt angående
arten av brässens I. Som
mot-giftsverkan kunde möjligen ock
I. av bisköldkörtlarna
(gla’ndulae paratliyreoi’deae)
betraktas. De bakom sköldkörteln
belägna, ärtstora körtlarna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
