Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Insektgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1413
Insektgift—Insektpulver
1414
arna likna de fullvuxna, sakna
särskilda larvorgan och utväxa
direkt till fullbildade l. (vinglösa
I.). Hos meta bo’la i. (flertalet
I.) är utvecklingen förbunden med
metamorfos: ungarna,
larver-n a, avvika i byggnad och
levnadssätt från de fullbildade och
utvecklas antingen kontinuerligt
(hos h e m i m e t a b o’1 a I.) 1.
genomlöpa ett v il- L
puppsta-d i u m (hos holometabo’la
I. 1. I. med fullständig
förvandling). Då larvernas
kuti-kula icke tillåter tillväxt
utöver en viss gräns, bildas, vanl.
4—5 gånger under utvecklingen,
en ny, vidare kutikula under den
gamla, varpå larven kryper ur
denna vid hudömsningen.
Vid sista hudömsningen, f ö r
-puppningen, framträder den
fastare hud, som omsluter
puppan. Under puppstadiet intages
ingen föda. Äro de yttre
organen, ss. antenner, ben, vingar,
fastvuxna vid pupphuden, kallas
puppan mumiepuppa, i
annat fall fri puppa. Hos
Mu’sci-dae omges puppan av den sista
larvhuden, p u p a’ r i e t, och
kallas då tunnpuppa (jfr även
Fjärilar). Hos många I.
spinner larven (från spinnkörtlar,
som mynna i munhålan),
runtomkring sig en k o k o n g av
silkes-trådar före förpuppningen. — I.
förekomma över hela världen.
De äldsta fossilen härstamma
från kolformationen. — Till I.
höra Apterygo’ta (primärt
vinglösa I.) och Pterygo’ta (urspr.
vingade I.), till den senare
underklassen bl. a. blåsfotingar,
fjärilar, kackerlackor, loppor, löss,
pälsätare, skal-, skinnbaggar,
steklar, termiter, tvestjärtar,
dag-, klo-, natt-, sjö-, stöv- och
trollsländor, nät-, rät-, två- och
vridvingar (se dessa ord).
Insekter. Fig. 3. Längdgenomskärning
genom en fjäril (ligustersvärmare). 1
antenn (avskuren), 2 matstrupe. 3
sug-mage, 4 hjärta, 5 testikel, 6 ändtarm,
7 analöppning, 8 malpighiska kärl, 9
mellantarm, 10 bukgangliekedja, 11
ganglier (övre och undre svalgganglier),
12 underkäke (sugsnabel; avskuren).
Insektgift, merendels till sin
konstitution okända ämnen, som i
hud och slemhinnor utlösa lokal
inflammation, stundom även
verka giftigt efter resorption. I.
införas ofta genom stick men verka
även i vissa fall enbart genom
beröring ined huden 1., efter
ned-sväljning, på
matsmältningsorganen. Bigiftet är äggvitefritt och
trol. ett saponin. Bland de bäst
kända I. är kantaridinet hos
spansk fluga. Andra giftiga
skalbaggar äro bombarderbaggen, som
genom ändtarmen utsprutar ett
gift med retande verkan på
huden, samt larven av en
sydväst-afrikansk art jordloppor,
Diam-phi’dia si’mplex, vars gift
användes som pilgift och orsakar
inflammation samt efter resorption
hemolys. I. finnas bl. a. även hos
vissa myror, spec. exotiska arter,
fjärilslarver, stickmyggan och
stickflugan (Stomo’xys
ca’lci-trans).
Insektivo’rer (av lat.
insec-tVvorus, insektätande). Bot. Se
Insektätande växter. •—
Zool. Se Insektätare.
Insektpulver, pulver med
in-sektdödande 1. -dövande
egenskaper, erhålles av blomkorgarna hos
en del korgblommiga växter.
Sålunda fås dalmatiskt I. av
Chrysa’nthemum cinerariifoTium
från Dalmatien, flerstädes odlad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
